Sex personer har utsetts till hedersdoktorer vid Sveriges lantbruksuniversitet i år. Fyra av dem är verksamma i Sverige: VD Kenneth Alness, Knivsta; företagsledare Antonia Ax:son Johnson, Upplands Väsby; biolog Mats Karström, Vuollerim och agronom Hans Lindberg, Bollnäs. De övriga är professorna Tom Hobbs och Delia Grace Randolph, som är verksamma i USA respektive Storbritannien och Kenya.
Årets naturvägledning är ett pris som delas ut vid SLU för extraordinära insatser som stärker relationen mellan människa och natur. I år belönas Los skola i Ljusdals kommun och Martina Kiibus i Tyresö kommun för naturvägledning med guide. Naturmorgon i SR P1 och Insektslandets insektsstig i Sandvikens kommun belönas för självguidande naturvägledning.
Erik Hysing är den första professorn i det vid SLU helt nyinrättade ämnet statsvetenskap. Det var intresset för samhällsförändring som ledde honom till statsvetenskapen, och nu har SLU:s mångvetenskapliga profil fått honom att anta utmaningen att bygga upp en helt ny forskningsmiljö vid SLU.
En ny internationell studie visar att vattenmiljöerna i europeiska vattendrag har förbättrats under de senaste decennierna. Men studien indikerar samtidigt att den positiva utvecklingen har avstannat under de senaste åren. Nu menar forskarna att beslutsfattare bör se över och prioritera vattenförvaltning.
Sötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. En ny studie i Nature ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2023 går till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer: Sebastian Kirppu, urskogens främsta beskyddare och Johan Nitare, fader till nyckelbiotopsinventeringen. De har båda vigt sina liv åt att ge naturen ett ansikte, en röst och inte minst ett eget värde. Prisutdelningen sker på Ultuna campus i Uppsala, i samband med Flora- och faunavårdskonferensen 26 april.
En del lantbruksföretagare arbetar hårt med att göra affärer på ett hållbart sätt - andra inte. Vilka åtgärder behövs då för att uppmuntra omställningen till ett mer hållbart lantbruk? Den 21 april lägger Vera Sadovska fram sin avhandling som baseras på studier av lantbruksföretag i Sverige, Norge, Italien och Grekland. Företagens affärsmodell är av speciellt intresse.
En ny studie visar att återställande av populationer av nio vilda djurarter/grupper av arter – havsfiskar, valar, hajar, gråvargar, gnuer, havsuttrar, myskoxar, afrikanska skogselefanter och amerikanska bison – tillsammans skulle kunna underlätta ytterligare fångst av koldioxid. Att skydda och återställa sådana långlivade arter skulle säkerställa betydande minskning av koldioxid under lång tid.
Det nya fenomenet the Slow Flower Movement är här för att stanna, visar ny forskning från SLU. Rebecca Thörning, Åsa Klintborg Ahlklo och Sara Spendrup har nyligen kartlagt den växande odlingen av svenska snittblommor. Gemensamt för blomsterbönder inom rörelsen är att de odlar snittblommor på friland med sociala medier som främsta försäljningskanal och kontaktyta.
Nu går universitet och högskolor Sverige samman i en gemensam satsning för att bidra till ett bättre klimat. Läroverkens klimatnätverk syftar bland annat till att underlätta för läroverken att uppfylla sin del av Parisavtalet. Genom att stärka samarbetet och öka utbytet mellan lärosätena hoppas man få nya perspektiv och idéer om hur forskning och utbildning kan bidra till klimatomställningen.
Ett dopp i klart vatten eller i ett hav som ser ut som ärtsoppa? Från bakteriers betydelse för att bryta ner ärtsoppan till näring, till hur havets värden balanseras med människans behov av mat, energi och rekreation. Sveriges forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor visas i Stockholm 9-11 juni. Forskare, beslutsfattare och HKH Kronprinsessan Victoria är på plats för samtal.
Vad vi människor gör med och mot haven och det marina livet får vi leva med i decennier, kanske århundraden. Möt forskare och beslutsfattare och besök Sveriges tre forskningsfartyg R/V Svea, R/V Skagerak och S/V Ocean Surveyor. 9-11 juni ankrar de upp utanför Fotografiska i Stockholm under eventet Öppet fartyg som visar betydelsen av Sveriges fartygsbaserade forskning och miljöövervakning.
Pressinbjudan: Mångfaldskonferensen 2021 - Livsviktiga perspektiv på biologisk mångfald. Heldagskonferens 25 nov på plats i Uppsala. Föreläsningar och diskussioner med bl.a. Torbjörn Ebenhard (SLU), Ulrika Palme (Chalmers) Thomas Hahn (SRC), Katarina Saltzman (GU).
Grisarna har det bättre i Sverige jämfört med genomsnittet i Europa. När svenskt griskött utvärderas från ett socialt hållbarhetsperspektiv och jämförs med andra länder är det i stället grisproducenten som ligger sämst till. Det visar forskare från SLU i den första sociala livscykelanalys som har gjorts av ett svenskt livsmedel.
Att betala människor i låginkomstländer för att hjälpa till är ett allt populärare sätt att bevara biologisk mångfald. Forskare från ZALF i Tyskland och SLU har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant projekt i Vietnam. Studien visar att det var viktigt att följa lokala rättvisenormer, i form av jämlika löner. Den visar också att kvinnorna arbetade hårdare.
Ta fram ny kunskap om artutdöende, satsa på forskning om biologisk mångfald som samhällsfråga, verka för ökat naturskydd, motverka illegal handel med hotade arter. Det är exempel på löften som elva svenska organisationer, däribland CBM och Artdatabanken vid SLU, avgav till Internationella naturvårdsunionen för två år sedan. Nu berättar de hur löftena från respektive organisation har uppfyllts.
Värnande av biologisk mångfald påtalas tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, men detta speglar inte den fulla nyttan av denna mångfald. En genomgång av forskningslitteraturen visar att biologisk mångfald kan bidra till uppfyllandet av samtliga mål, antingen direkt eller indirekt.
54 förlorade svenska skattemiljoner och en rad negativa konsekvenser för lokalbefolkningen. Det är resultatet av ett misslyckat biståndsprojekt som granskas i en ny avhandling från SLU.
SLU och forskningsplattformen SLU Urban Futures är en del av den svenska delegationen som just nu deltar i FN:s politiska högnivåforum om hållbar utveckling, 'High Level Political Forum’ (HLPF). Temat för HLPF 2018 är ”Omställning mot hållbara och motståndskraftiga samhällen”.
Vår tids stora globala miljöproblem kräver praktisk och tvärvetenskaplig kunskap för att kunna hanteras. 2018 presenterar IPBES fem rapporter om läget för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i världen, och om nya vägar framåt. Vad betyder detta för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald i Sverige? Det ska vi diskutera på Mångfaldskonferensen 2018 som äger rum den 17 oktober.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
