Läget för torskbestånden i svenska vatten är kritiskt och nedgången har pågått under lång tid. Torskbestånden har fiskats hårt i årtionden, men det är inte bara torskfiske som påverkar torskens status och återhämtning. En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet visar att en rad miljöfaktorer påverkar beståndens utveckling, men också att fiskeridödlighet är fortsatt hög.
Gäddan är den största rovfisken i Östersjöns skärgårdsområden och central för kustekosystemets funktion. Men idag är det ont om stora gäddor i skärgården, vilket sportfiskare längs den svenska kusten vittnar om. En ny studie från SLU visar att nedgångarna pågått länge, och att situationen för gäddan i Östersjön kan vara sämre än vi tidigare trott.
Storskalig tillverkning av spindeltråd med hjälp av spindlar är omöjligt, men bakterier kan tillverka de spindeltrådsproteiner som behövs. Ett forskarlag lett från SLU och KI har nu designat proteiner med egenskaper som inte ens spindlar kan uppnå, och har spunnit konstgjord tråd som är ungefär lika seg som äkta spindeltråd. Utbytet är dessutom i linje med vad som krävs för industritillverkning.
Odlad fisk skyddas i likhet med grisar, höns och kor av svensk djurskyddslagstiftning, men när det gäller fiskar är kunskapsbristen stor kring hur de ska hållas, skötas, hanteras och slaktas på bästa möjliga sätt. Per Hjelmstedt från SLU har i sin doktorsavhandling använt olika mått på stress för att identifiera möjliga hot mot fiskars hälsa och välfärd i samband med transport och slakt.
Svenskarnas livsmedelskonsumtion överskrider i flera avseenden de så kallade planetära gränserna för livsmedelssystemet. En klimatskatt på mat skulle kunna minska den svenska medelkostens miljöavtryck med 7–12 procent, men det finns också konflikter mellan olika miljömål som komplicerar bilden. Om detta skriver Emma Moberg i en doktorsavhandling från SLU.
Vägsalt används för att skapa framkomlighet i trafiken, men vad har det för negativa effekter, förutom rostande bilar och arga insändare? En ny global studie har undersökt hur livet i sjöar påverkas av att salthalterna ökar – och den påverkan är större än man tidigare anat.
Odlad lax som rymt från nätkassar i havet vandrar upp i västsvenska vattendrag där de parar sig med lokal vild lax. Den nypublicerade studien, som genomförts av svenska och norska forskare, tyder på att genetisk påverkan från odlad lax längs svenska västkusten förekommer på samma nivåer som i norska laxvattendrag vilket på sikt riskerar artens överlevnadsförmåga.
Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning.
Den 23 september riktar världen ögonen mot det globala livsmedelssystemet när det virtuella FN-toppmötet Food Systems Summit hålls i New York. Ett av Sveriges officiella bidrag inför mötet är en rapport om metoder för uppföljning av livsmedelsförluster tidigt i produktionskedjan. Rapporten har tagits fram av Jordbruksverket med hjälp av åtta forskare från SLU.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterar nu årets prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från romkornets kläckning fram till fångsten och kräftskivan.
Svenska tillverkningsföretag har minskat sina utsläpp under de tre första faserna av EU:s handel med utsläppsrätter. De företag som är med i denna handel har dock inte minskat sina utsläpp mer än de som inte är med, och som i stället betalar koldioxidskatt. Det visar Sandra Schusser i en avhandling från SLU.
Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske på det östra beståndet i Östersjön. I Egentliga Östersjön rekommenderar ICES att sill/strömmingsfisket bör minska, medan det kan öka i Rigabukten och Bottniska viken. I Bottniska viken har en översyn av beståndsanalysen gjorts och här höjer ICES fångstrådet för strömming med 81 % redan för i år, 2021.
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet. Under tre veckor i augusti 2021 kan utvalda privatpersoner få bedriva provfiske efter hummer samtidigt som SLU:s eget provfiske pågår. Projektet heter LOBSERVE.
Laxbestånden i Östersjön är mer genetiskt lika nu än för 100 år sedan. Detta till följd av omfattande odling och utsättning, som sker främst som kompensation till fisket för minskad vildlaxproduktion orsakad av vattenkraftsutbyggnad. Konsekvensen kan bli sämre förmåga hos den vilda laxen att klara framtida miljöförändringar. Resultaten presenteras i en nypublicerad studie av forskare från SLU.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. - I Vättern är bestånden av sik, lake och siklöja så pass starka att vi bedömer att de klarar ett ökat fiske och detsamma gäller abborren i Mälaren och Hjälmaren, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sver
Spindeltråd är den starkaste fiber vi känner till, men det bör gå att tillverka konstgjord spindeltråd som är ännu starkare. Det menar en forskarduo från KI och SLU som hör till pionjärerna inom detta forskningsfält. I en ny artikel i tidskriften ACS Nano utnyttjar de grundläggande kunskaper om cellbiologi och proteinveckning för att beskriva hur detta bör kunna gå till.
Intresset för genomiska test, dvs. analyser av djurs hela arvsmassa, har ökat snabbt inom aveln på mjölkkor. Det är numera billigt att ta fram DNA-profiler på enskilda individer och enligt en ny SLU-ledd studie ger de en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur i besättningen, i jämförelse med dagens härstamningsindex.
Naturens resurser är begränsade. Fisken i havet är ett välkänt exempel; fiskar vi för mycket idag blir det mindre kvar i morgon. Inom fiskeriförvaltningen försöker man beräkna vad som är ett hållbart fiske ur produktionsperspektiv, där människans behov prioriteras. Det synsättet behöver breddas anser en forskargrupp som studerat hur väl målen i dagens fiskeriförvaltning matchar bevarandemålen för
Många sjöar och kustområden i Nordeuropa blir både varmare och brunare på grund av klimatförändringar, och det påverkar livet i vattnet. Sannolikt kommer dessa förändringar att ge oss sjöar med mindre, yngre och mer långsamväxande fisk än idag, och därför en minskad produktion av fiskbiomassa. Den slutsatsen drar Renee van Dorst i en doktorsavhandling från SLU.
På onsdag går startskottet för den omfattande märkningen av den blåfenade tonfisken på västkusten. Den fredade fisken utrustas med sändare av ett forskningsteam från Sveriges lantbruksuniversitet för att ge kunskap som kan stärka ett hållbart nyttjande och bevarande av fisken i svenska vatten och internationellt.
