Gå direkt till innehåll

Ämnen: Infrastruktur, kommunikation

  • Vägrenar kan vara mycket artrika, men de kan inte ersätta fina ängs- och betesmarker. Foto: Juliana Dániel Ferreira

    Kraftledningsgator och vägrenar: Viktiga för växter och pollinatörer men kan inte ersätta ängs- och betesmarker

    Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.

  • Saltsjön sedd från helikopter. Foto: Jan Ainali, https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Saltsjön_flygfoto.JPG

    Koll på kol i skog och mark kan stödja kommuners klimatarbete

    Kunskap om kolinlagring i skog och mark hjälper kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidrar på så sätt till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det framgår i en ny rapport från SLU som har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad. Kunskapen är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor.

  • Provtagningen har skett i anslutning till så kallade mesokosmer som finns vid de tre provtagningslokalerna inom forskningsinfrastrukturen SITES. Foto: Andreas Palmén.

    Salta eller inte salta mot halka - en fråga om miljöpåverkan

    Vägsalt används för att skapa framkomlighet i trafiken, men vad har det för negativa effekter, förutom rostande bilar och arga insändare? En ny global studie har undersökt hur livet i sjöar påverkas av att salthalterna ökar – och den påverkan är större än man tidigare anat.

  • I vägkanter kan det finnas viktiga resurser för pollinatörer under hela säsongen. Här ser vi en åkerhumla besöka blommande rödklöver. Foto: Juliana Dániel-Ferreira

    Vägkanter viktiga för pollinatörer, om trafiken är begränsad

    Om vi sköter vägkanterna rätt kan de bli bättre livsmiljöer för de växter, fjärilar och humlor som har fått minskat utrymme i landskapet när hagar och ängar försvunnit. Det gäller särskilt lågtrafikerade vägar, enligt en ny avhandling från SLU. Vägar med hög trafik innebär en risk för till exempel bosökande humledrottningar. Också kraftledningsgator har stor potential för naturvården.

  • Vägkant med gulmåra och andra gräsmarksväxter. Foto: Alistair Auffret

    Gamla vägkanter har ofta en särskilt värdefull ängsflora

    Den stora minskningen av arealen naturbetesmark och äng under de senaste 200 åren utgör ett hot mot alla de växter som behöver ett öppet landskap. Det är känt sedan tidigare att vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för dessa växter, och ju äldre vägarna är desto bättre, visar en ny studie från SLU och Stockholms universitet.

  • Fågelskyddsområden når inte sin fulla potential

    Fågelskyddsområden når inte sin fulla potential

    Bevarandeplaner för skyddade områden beaktar inte i tillräcklig utsträckning de negativa ekologiska avtryck som vägar och järnvägar gör. Det visar en studie som undersöker hur fågelskyddsområden påverkas av infrastrukturen.

  • När älgar möter människor

    När älgar möter människor

    För en älg kan vägtrafik, skoterkörning, jakt och friluftsliv bjuda på ofrivilliga och ibland farliga möten med människan. Wiebke Neumann från SLU har undersökt hur älgar rör sig i landskapet och vilka undanmanövrar de gör när de blir störda. I avhandlingen visar hon bland annat att störningar vid jakt inte tycks öka risken för trafikolyckor.

  • Samhällsbyggnad i stor skala - Trelleborg

    Hur kan Trelleborgs hamn och tillfarter (E6 och järnvägen) utvecklas på lång sikt samtidigt som den goda potentialen för attraktiva kustbostäder inom räckhåll för Köpenhamn utnyttjas? 19 mastersstudenter vid SLU Alnarp presenterar sina förslag till utveckling av Trelleborg.