Gå direkt till innehåll

Ämnen: Kemikalieindustri

  • Schematisk bild av vad som tycks ske när forskargruppens nanopartiklar kommer i kontakt med ett höljeförsett virus (grå färg anger fosfolipider, medan gul och brun färg anger olika typer av membranproteiner). Illustration: Björn Greijer

    Upptäckt om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik

    Ett nytt sätt att oskadliggöra coronavirus har upptäckts av forskare från SLU och Tartu universitet. En viss typ av nanopartiklar visade sig skada virusets yttre hölje, vilket gör det svårare för viruset att ta sig in i mänskliga celler. Det verkningssätt som påvisades har inte beskrivits tidigare. Tekniken fungerar vid rumstemperatur och även i mörker, vilket ger en rad fördelar vid desinfektion.

  • Nutidsmänniskan lever i en värld med en uppsjö av kemikalier överallt, även i kläderna vi bär, i maten vi äter och i luften vi andas. Foto: David Stephansson

    Kemikaliecocktailen i svenska ungdomars kroppar speglar födelseland, bostadsort och kön

    Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.

  • Brospindel (Larinioides sclopetarius), den art som nu har fått en spinnkörtel analyserad i detalj. Foto: Lena Holm

    Ny forskning kan ge svar på gåtan om varför spindelns tråd är så stark

    Den spindeltråd som spindlar använder som flyktlina är världens segaste fiber. Nu har forskare vid SLU och KI gjort viktiga upptäckter om hur den bildas och är uppbyggd. Fibern visade sig bestå av tre rörformade lager inuti varandra. Lagren har olika egenskaper och bildas i olika delar av spinnkörteln. Detta ökar möjligheten att spinna konstgjord spindeltråd med den naturliga trådens egenskaper.

  • Benjamin Schmuck. Foto: Göran Ekeberg

    Nya steg mot DNA-kodade cellfabriker som tillverkar skräddarsydda material

    Nanoskopiska ”proteinfibriller” är en typ av material som kan fås att utföra en rad olika uppgifter som gagnar miljö eller hälsa. De produceras med hjälp av mikroorganismer, och egenskaperna kan skräddarsys genom DNA-redigering. Benjamin Schmuck från SLU har hittat lösningar på några av hindren mot storskalig produktion, och har startat ett företag med hjälp av SLU Holding.

  • Fiberboll/Spindeltrådsnystan. Foto: Lena Holm, SLU/Nature Chemical Biology

    Nu kan vi spinna konstgjord spindeltråd

    Att kunna tillverka konstgjord spindeltråd har länge varit en dröm för många forskare. Försöken har fram tills nu krävt starka lösningsmedel och resulterat i trådar med begränsad användbarhet, men steg för steg har ett forskarlag från SLU och Karolinska Institutet uppfunnit en fungerande metod. Nu kan de tillverka kilometerlånga trådar som för första gången liknar spindeltråd.

  • Raffinerade produkter från frösådd contorta

    Täta, frösådda skogar med contorta-tall kan bli ett vanligare inslag i framtidens skogsbruk, om alltmer oljebaserade produkter istället ska tillverkas av skogsråvara. Dessa skogar ska på kort tid producera stora mängder biomassa med lämpliga kemiska egenskaper till bioraffinaderier. Nu kommer en avhandling från SLU om hur skogarna ska anläggas och skötas, och om vad som kan utvinnas ur träden.