Gå direkt till innehåll

Ämnen: Livsstil, mode, fritid

Sex nyanser av grått. Tre vita ston som alla bär G3-varianten och deras föl vars pappa har G2-varianten. Tiden, eller en DNA-test, kommer att visa om fölen kommer att genomgå en snabb eller långsam avblekning! Foto: Maria Johansson

Genvariant förklarar hur snabbt en skimmel tappar färgen och om den riskerar att utveckla melanom

Avblekbar skimmel är en vanlig färgvariant i många hästraser och är den vanligaste orsaken till att många hästar är helt vita. Hur snabbt en skimmel tappar färgen, och om den löper en förhöjd risk att drabbas av melanom, beror på hur många kopior de har av en liten duplicerad DNA-sekvens i en enda gen. Det visar en ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet och SLU.

Foto på tussilago: Gert Olsson/Scandinav

Vårkollen – medborgarforskning avslöjar effekter av ett förändrat klimat

Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.

Lodjur (foto: Henrik Andrén) och rådjur (foto: Anders Jarnemo).

Första studien där populationer av ett större rovdjur och dess bytesdjur varierar i cykler

Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.

Skanning efter PIT tags i skarvkoloni på Själaön utanför Dalälvens mynning. Foto: Peter Åkerström

Skanning efter märkt laxfisk avslöjar skarvens födoval i Dalälvens mynningsområde

Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.

Blomsterlupinen sprider sig snabbt och konkurrerar ut andra växter där den etablerar sig. Foto: Johanna Grundström

Kommunikation med trädgårdsägare avgörande i kampen mot invasiva växter

Trädgårdar står för den största införseln av främmande växter i Sverige, och kan därför göra mycket för att främja biologisk mångfald och bekämpa invasiva växter som annars riskerar att ta över. Det är dock inte säkert att trädgårdsägare känner till vilka växter som utgör ett hot och hur dessa ska hanteras, eller ens är motiverade att vidta åtgärder. Det visar en ny studie från SLU.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.