Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturfrågor

  • Artportalen firar 25 år – ett kvartssekel av naturintresse och medborgarforskning

    Varje art, varje plats räknas. Artportalen fyller 25 år – från ideellt initiativ till en nyckelresurs för naturvård, forskning och samhällsplanering. Medborgarnas engagemang driver systemet, där naturintresserade hjälps åt att identifiera och kvalitetssäkra arter. Nu efterlyses fler rapporter om insekter, lavar och svampar.

  • Fortsatt tidig sommar, trots svalare väder i maj, visar Försommarkollen

    På världsmiljödagen och nationaldagen lämnade medborgarforskare drygt 6000 rapporter över hela landet om blomningen hos några av våra vanligaste försommarblommor. Dessa visar att det är försommar långt norrut i år jämfört med för 150 år sedan, men inte lika tidigt som förra året.

  • Försommarkollen ska visa om sommaren är tidig eller sen

    Vårkollen visade att våren kom ovanligt tidigt i år, men därefter har vädret varit mer nyckfullt. Hur har växterna reagerat på detta, runt om i landet? Alla kan agera medborgarforskare och rapportera till Försommarkollen om några av våra vanligaste blommor har börjat blomma hemma hos sig eller ej, för att se om sommaren kommer tidigare i år än förr.

  • Tio nya SLU-professorer föreläser

    Från ympning, daggmaskar och folkhälsa till skogsövervakning och rehab för djur. Ämnesbredden är stor när SLU:s tio nya professorer föreläser den 8–9 maj 2025 vid SLU i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.

  • Vårkollen visar vårtecken i hela landet

    Vårkollen 2025 visar att det finns utslagna vårblommor i hela landet, utom allra längst i nordväst, där snön dröjer sig kvar. Blomning och lövsprickning har skett längre norrut än vad de tidigare Vårkollarna visat, beroende på att snögränsen ligger extremt högt upp i landet i år.

  • Tunt snötäcke kan ge tidig vår

    Våren verkar komma tidigt i år, men den kommer vid olika tidpunkter i olika landsdelar. Norra Sverige är fortfarande täckt av snö, men ovanligt lite i år. Hur påverkar detta vårblommorna fram till valborgshelgen? Då kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.

  • Så kan hjortdjur påverkas av ett förändrat klimat

    En SLU-ledd studie redovisar vad 20 års forskning säger om klimatförändringarnas inverkan på tio hjortdjur i Europa, Asien och Nordamerika. Även om mildare vintrar gynnar många populationer, kan varmare och torrare somrar vara en fysisk påfrestning som driver dem till nordligare områden. Insikter som dessa kan hjälpa viltförvaltare att förstå hur hjortpopulationer kan reagera på framtida klimat.

  • Bidra till forskning med foton på unga vilda djur

    I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.

  • Granbarkborren skapar skelettskogar i Småland och Östergötland

    Granbarkborren har skapat skelettskogar i Småland och Östergötland. Rådet är att undvika stigar i dessa områden på grund av risk för fallande träd. Forskare undersöker nu hur skelettskogarna påverkar biologisk mångfald. Kontakta Thomas Ranius för mer information.

  • 25 års forskning visar: Så kan vi återställa skadad regnskog

    För första gången presenteras nu resultat efter 25 års arbete med att rehabilitera eldhärjad och intensivt avverkad regnskog. Studien fyller ett kunskapsglapp om långsiktiga effekter av restaurering och kan bli en viktig vägledning för fortsatt arbete med att återställa skadade ekosystem.

  • Årets trender i den svenska skogen enligt SLU Riksskogstaxeringen

    Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.

  • Vårdagjämning, men vilka vårtecken ser vi, och var och när?

    I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.

  • Unikt landskapsexperiment för hållbar livsmedelsproduktion och biologisk mångfald

    Familjen Kamprads stiftelse finansierar ett nytt projekt på SLU:s forskningsanläggning Lövsta utanför Uppsala. Projektet fokuserar på återintegrering av växtodling och betesdjur i samma odlingslandskap, och är unikt genom att inkludera både betade djur och växtodling i ett och samma landskapsexperiment.

  • Första studien där populationer av ett större rovdjur och dess bytesdjur varierar i cykler

    Lodjur och rådjur kan interagera med varandra i ett cykliskt förlopp, där populationerna ökar och minskar enligt ett tydligt mönster. Det har SLU-forskarna Henrik Andrén och Olof Liberg kunnat studera tack vare att det finns data långt tillbaka i tiden för dessa båda djur. Studien är den första i världen som har kunnat påvisa ett cykliskt förlopp hos ett stort växtätande däggdjur och dess rovdjur.

  • Årets naturvägledning 2023 prisar aktiviteter som skapar naturkontakt

    Årets naturvägledning är ett pris som delas ut vid SLU för extraordinära insatser som stärker relationen mellan människa och natur. I år belönas Los skola i Ljusdals kommun och Martina Kiibus i Tyresö kommun för naturvägledning med guide. Naturmorgon i SR P1 och Insektslandets insektsstig i Sandvikens kommun belönas för självguidande naturvägledning.

  • Svampar och växter hotas av utrotning innan de hunnit beskrivas

    Idag uppskattas att mindre än 10 procent av världens svampar är beskrivna och det är bråttom att dokumentera resten. Och 75 procent av de nya växter som hittas riskerar att redan vara hotade eller utrotade när de beskrivs. Vad behöver vi då göra för att skydda mångfalden innan den går förlorad? Om detta handlar en ny rapport där svampforskaren Anders Dahlberg från SLU har medverkat.

  • Högre metanutsläpp än väntat från nordliga bäckar och floder

    Sötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. En ny studie i Nature ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.

  • Från tidigare vårar till vilda fluktuationer i Arktis

    År 2007 redovisade forskare i Grönlands högarktiska del några av de snabbaste förändringarna i naturens tidtabell som någonsin observerats. 15 år senare visar samma forskare att mönstret har förändrats. Medan vårarna förut kom allt tidigare år efter år syns numera en stor variation från år till år i tidpunkten för olika händelser. Detta kan göra det svårare för arter att anpassa sig.

Visa mer