Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.
SLU och Sparbanken Skåne grundar gemensamt ett forsknings- och utbildningscentrum för primärproduktion vid SLU i Alnarp. I fokus står omställningen till mer hållbara produktionsprocesser inom jordbruk och trädgårdsnäring i det första ledet av livsmedelskedjan. Redan till årsskiftet ska verksamheten vara i gång med en ny centrumledare på plats.
I nära hundra år har svensk skog vuxit allt snabbare. Men inte längre. Enligt den nationella riksskogstaxeringen har tillväxthastigheten under det senaste årtiondet plötsligt minskat. "Det här kan få stora konsekvenser", säger SLU-forskaren Sandra Jämtgård. Hon och hennes kollegor riktar nu ljuset mot osäkerheten kring skogens tillväxt och mot den forskning som kan förklara trendens orsaker.
Vissa markägare stödutfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men detta tycks även göra att älgarna ändrar vad de äter i övrigt. En ny SLU-ledd studie visar att älgar som har ätit sockerbetor eller potatis också har ätit mer kvistar från gran. Det handlade inte om stora mängder gran, så det är oklart vilken praktisk betydelse detta betande har för skogsbruket.
Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Att renar stödutfodras under vintern har blivit vanligare. Orsaken är både konkurrerande verksamheter och ett förändrat klimat. En nackdel med vinterutfodring är att renkalvar som utfodrats i hägn blir sämre på att välja lavrika betesmarker när de får beta fritt under nästa vinter. Det visar Heidi Rautiainen i en avhandling från SLU.
Att ersätta betong med trä när framtidens flerfamiljshus byggs kommer att gynna klimatet utan att öka avverkningen nämnvärt, så länge bostadsytorna inte ökar. Med korslimmad trästomme går det att bygga högre hus men då krävs också mer trä. Det mest klimatsmarta vore att använda traditionella regelstommar, och att bygga mindre lägenheter. Det visar en studie ledd av Maximillian Schulte från SLU.
I år har den systematiska inventeringen av svensk skog pågått under ett helt sekel. Skogens utveckling under denna händelserika tid kan nu utforskas med hjälp av en bok från SLU Riksskogstaxeringen. Där redovisas taxeringens förhistoria och utvecklingen fram till dagens Riksskogstaxering. Dessutom ges en inblick i vad som kan komma att krävas av framtidens taxering.
Mängden blåbär, lingon och ljung har minskat kraftigt i svenska skogar, men det finns kunskapsluckor om orsakerna till detta. Nu finns en avhandling från SLU som visar hur skogens trädslagsblandning och täthet påverkar tillväxten hos dessa risväxter, liksom näringsvärdet för klövvilt. Resultaten har även kopplingar till diskussionen om betesskador i skog.
Kommuner saknar idag incitament att bevara jordbruksmark i den grad som är önskvärd för landet, enligt en ny studie. För att ge kommuner förutsättningar att ta hänsyn till framtida livsmedelsförsörjning vid beslut om exploatering, krävs enligt författarna ekonomiska styrmedel som komplement till dagens lagstiftning, och ett statligt beslut om hur mycket jordbruksmark som behöver bevaras.
Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Geoffrey Daniel. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Lotta Berg, medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Jonas Hentati Sundberg. Utmärkelserna överlämnas i samband med årets promotionshögtid den 7 oktober.
Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten – som öringen – riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare, södra delarna av Sverige. I de kallare, nordliga delarna av landet har bestånden istället vuxit.
Tack vare den nationella laserskanningen finns i dag fri högupplöst information om svenska skogars egenskaper. Hittills har denna kunskapsbank inte utnyttjas så mycket i skogsbruket, men nu kan det vara dags. Det menar Pär Wilhelmsson från SLU, som har utvecklat planeringsverktyg som kan utnyttja detaljerna i laserdata för att optimera skogsskötseln efter skogsägarens målsättningar.
Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.
Det är trädens tillväxt som avgör skogens kolbalans på landskapsnivå i de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jämförelse mindre betydelse, och ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. Det visar en omfattande studie från SLU, baserad på undersökning av 50 olika skogsbestånd.
Biologisk mångfald är en viktig komponent i de miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar som görs inför exploateringar och i annan samhällsplanering. Därför har Mångfaldskonferensen och MKB-dagen – två återkommande evenemang vid SLU – valt att bjuda in till en gemensam konferens i år, den 10 november i Uppsala.
De vanligaste lövträden i svenska skogar är björkar, som snabbt etablerar sig på öppna ytor efter avverkningar eller skogsbränder. Den som vill veta hur man sköter skogen för att öka mängden björk, eller bättre tar tillvara den björk som redan finns där, har hittills haft begränsat stöd av vetenskapen. En del av kunskapsluckorna täpps nu till av en doktorsavhandling från SLU.
Storskalig tillverkning av spindeltråd med hjälp av spindlar är omöjligt, men bakterier kan tillverka de spindeltrådsproteiner som behövs. Ett forskarlag lett från SLU och KI har nu designat proteiner med egenskaper som inte ens spindlar kan uppnå, och har spunnit konstgjord tråd som är ungefär lika seg som äkta spindeltråd. Utbytet är dessutom i linje med vad som krävs för industritillverkning.
Hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet beskriver två SLU-forskare i en ny bok. Berättande källor och domstolsprotokoll från Lulesamiskt område visar hur rättigheter knutna till jakt, fiske och renbete förändrades i takt med att en jakt- och fiskeekonomi övergick till att bli allt mer präglad av renskötsel.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala