Erik Hysing är den första professorn i det vid SLU helt nyinrättade ämnet statsvetenskap. Det var intresset för samhällsförändring som ledde honom till statsvetenskapen, och nu har SLU:s mångvetenskapliga profil fått honom att anta utmaningen att bygga upp en helt ny forskningsmiljö vid SLU.
Svenska lekplatser har nyligen undersökts i ett miljöanalysprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Resultaten visar en drastisk minskning av antalet kommunalt förvaltade lekplatser under 2000-talet. Studien visar också en stor variation i lekplatsernas kvalitet.
Hur rätten att utnyttja olika marker bestämdes bland samer i Sverige från mitten av 1500-talet fram till slutet av 1700-talet beskriver två SLU-forskare i en ny bok. Berättande källor och domstolsprotokoll från Lulesamiskt område visar hur rättigheter knutna till jakt, fiske och renbete förändrades i takt med att en jakt- och fiskeekonomi övergick till att bli allt mer präglad av renskötsel.
Vad händer om man planerar staden ur barnets perspektiv? Hur kan politiker och beslutsfattare, med ansvar för barns vardagsliv, skapa förutsättningar för en barnvänlig stadsplanering? Tankesmedjan Movium vid SLU kommer i dagarna ut med en ny bok med titeln Barn Plats Lek Stad – strategier för barnvänlig stadsplanering. Författare är Lena Jungmark, nationell koordinator barns och ungas utemiljö
I universitetens korridorer pratas det sällan om det som pågår i forskningens kulisser och de utmaningar och dilemman som forskare ställs inför i sitt dagliga arbete. Nu har en grupp på arton forskare i miljökommunikation vid SLU skrivit en forskningsartikel där de diskuterar själva forskningens dilemman.
Många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet i fattiga hushåll på landsbygden. Det visar Stefan Granlund i en ny doktorsavhandling från SLU.
Oklarheter om vilket inflytande medborgardialoger kan ha på beslut i omstridda frågor leder inte sällan till konflikter. Martin Westin från SLU har studerat hur samhällsplanerare hanterar maktrelationer med medborgare i sådana dialoger. I sin avhandling beskriver han fyra olika synsätt på makt, och lanserar en ”begreppsfamilj” som kan användas i såväl utbildning som i praktisk planering.
Invandringen till Norden har ökat snabbt under de senaste årtiondena, och en stor del av de nyanlända är asylsökande. Utvecklingen gör att det behövs en översyn av metoder för framgångsrik integration av invandrare, liksom nya tillvägagångssätt. Idag publicerar en nordisk forskargrupp en rapport där de skriver att naturbaserad integration kan erbjuda ett nytt perspektiv på dessa utmaningar.
Akademiska tjänster ska tillsättas enbart utifrån de sökandes formella meriter. Från politiskt håll ställs samtidigt krav på att högskolevärlden aktivt ska motverka den sneda könsfördelning som råder inom många områden. Hur universitet och högskolor väljer att tackla de ibland motstridiga principerna om meritokrati och jämställdhet är temat i en avhandling av Stina Powell från SLU.
I Öresundsregionen finns exotiska upplevelser på nära håll och EU-projektet Öreferie, som leds från SLU Alnarp, ska göra dem kända. Tanken är att folk ska kunna semestra billigt och klimatsmart. Stevns klint på Själland bjuder exempelvis på vacker och dramatisk natur med spår efter dinosaurierna.
En forskargrupp i Umeå har tilldelats fem miljoner per år under en femårsperiod av forskningsrådet Formas. Den starka forskargruppen finns vid Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet, och ska studera ägarförhållanden, bosättnings- och arbetsmönster bland landsbygdens befolkning. Huvudsökande och forskningsledare är professor Carina Keskitalo.
Förvaltningen av gårdsmiljöer i hyreshusområden diskuteras ofta i tekniska termer. Nu kommer en avhandling av Therese Lindgren från SLU om de boendes syn på skötseln av utemiljön, och om hur kunskap om detta kan utnyttjas av förvaltarna.
Det svenska fäbodväsendet växte fram först under 1500- och 1600-talen. Det hävdar Jesper Larsson i en doktorsavhandling från SLU och utmanar därmed föreställningen om fäbodarnas uråldriga ursprung. Tack vare fäbodarna kunde jordbruksekonomin expandera kraftigt och under en period på hundrafemtio år var södra Norrland och Dalarna ledande i det svenska jordbrukets utveckling.