Nu blir det enklare att rapportera in skador på träd och skog med hjälp av ett uppdaterat webbverktyg som kallas Skogsskada. Verktyget hjälper till att beskriva skadeläget i de svenska skogarna. Forskare uppmanar nu fler att rapportera in skador på skog.
Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.
En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.
Vissa markägare stödutfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men detta tycks även göra att älgarna ändrar vad de äter i övrigt. En ny SLU-ledd studie visar att älgar som har ätit sockerbetor eller potatis också har ätit mer kvistar från gran. Det handlade inte om stora mängder gran, så det är oklart vilken praktisk betydelse detta betande har för skogsbruket.
Granbarkborren har skapat skelettskogar i Småland och Östergötland. Rådet är att undvika stigar i dessa områden på grund av risk för fallande träd. Forskare undersöker nu hur skelettskogarna påverkar biologisk mångfald. Kontakta Thomas Ranius för mer information.
För första gången presenteras nu resultat efter 25 års arbete med att rehabilitera eldhärjad och intensivt avverkad regnskog. Studien fyller ett kunskapsglapp om långsiktiga effekter av restaurering och kan bli en viktig vägledning för fortsatt arbete med att återställa skadade ekosystem.
Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter 272 miljoner kronor i en forskningsstrategisk satsning på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het fråga för ca 40 år sedan, och ledde till kraftfulla åtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli? Ett delvis förvånande svar kommer från ett 50-årigt försök utanför Umeå. I tallskog som under lång tid tillförts mycket kväve var marken surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte träden lika bra eller bättre.
I år har den systematiska inventeringen av svensk skog pågått under ett helt sekel. Skogens utveckling under denna händelserika tid kan nu utforskas med hjälp av en bok från SLU Riksskogstaxeringen. Där redovisas taxeringens förhistoria och utvecklingen fram till dagens Riksskogstaxering. Dessutom ges en inblick i vad som kan komma att krävas av framtidens taxering.
Med start den 22 maj, antog SLU utmaningen Biodiversity Campus Challenge där 17 europeiska universitet tävlar om att ha den största artmångfalden. Utöver att hitta arter ska utmaningen också väcka intresse och sprida kunskap om arter. I onsdags hittades den lilla fjärilen almbarkvecklare på campus Ultuna, en art som bara påträffats ett fåtal gånger i Sverige och är rödlistad som Starkt hotad.
Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
Tack vare den nationella laserskanningen finns i dag fri högupplöst information om svenska skogars egenskaper. Hittills har denna kunskapsbank inte utnyttjas så mycket i skogsbruket, men nu kan det vara dags. Det menar Pär Wilhelmsson från SLU, som har utvecklat planeringsverktyg som kan utnyttja detaljerna i laserdata för att optimera skogsskötseln efter skogsägarens målsättningar.
Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.
Siljansfors försökspark anlades 1921 och är därmed den äldsta av SLU:s försöksparker. Trender kommer och går i skogsdebatten, men på Siljansfors försökspark växter ny kunskap fram genom den långsiktiga skötseln och uppföljningen av riktigt gamla fältförsök. Jubileet firas 21–22 september.
För tre decennier sedan införde Sverige en skogspolitik med större fokus på biologisk mångfald. En ny studie visar att tillgången på livsmiljöer som är viktiga för många arter har ökat sedan dess. Det gäller död ved, stora levande träd och lövträd. En negativ trend är att undervegetationen har minskat i alla skogar. Antalet rödlistade arter i skog har inte förändrats under perioden.
Skogsägare som får avsätta mycket skogsmark till naturvård skulle kunna kompenseras genom en fond som byggs upp av en produktionsrelaterad avgift, enligt en ny studie. Ett sådant avgifts- och fondsystem skulle kunna stödja ett landskapsperspektiv i skogsförvaltningen. Det skulle kunna bidra till att miljökvalitetsmålet för skog kan uppnås, utan att statens kostnader för naturskydd ökar.
Vem ljuger om skogen? Debatten om Sveriges skogar är het. Men hur mycket växer skogen och hur mycket avverkas? Hur följer vi skogens tillstånd och varför blir tolkningarna olika? Välkomna till zoom möte där du får veta mer