I stora delar av Europa präglas senmedeltiden av ödeläggelse, bl.a. till följd av digerdöden. Ödeläggelsens omfattning har varit omtvistad, men nu visar det sig att en del av svaret finns i lantmäterikartor från 1600-talet. I östra Mellansverige var fastighetsbildningen mycket rigid, och många gårdar som ödelades syns flera hundra år senare som egna, obebyggda fastigeter (utjordar) på kartorna.
Odling av kål och andra köksväxter hade stor betydelse i lantbruket på 1700-talet. Det framgår av Karin Hallgrens agrarhistoriska avhandling från SLU.
Försörjningen av städernas befolkning var en av de viktigaste faktorerna för det nya industrisamhällets framväxt under 1900-talet. Trädgårdsprodukter var efterfrågade och det fanns hundratals småskaliga trädgårdsföretag i närheten av de större städerna. I en unik avhandling från SLU beskriver Inger Olausson hur den svenska trädgårdsnäringen förändrades när transporterna effektiviserades.
Nya Lill-Skansen öppnade för några dagar sedan. Under april och maj kommer veterinärstudenter från SLU att under sex lördagar föreläsa där om djur. Så kan universitetet väcka intresse för naturvetenskap bland både yngre och äldre besökare.
Forskare vid Centrum för biologisk mångfald har beviljats anslag från Vetenskapsrådet för ett treårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om gränssnittet mellan människa, samhälle och ekosystemen i Sverige under den agrara och industriella revolutionen, en föränderlig period 1750–1900.
Specialiseringen inom svenskt jordbruk tog fart långt före införandet av skiftesreformer, moderna redskap och konstgödsel. Redan under trettioåriga kriget fanns det t.ex. bygder med en omfattande avsaluodling av humle, som behövdes för att släcka soldaternas öltörst. Detta visar gamla lantmäterikartor som Pia Nilsson har studerat i en avhandling från SLU.