Pollinatörer är lika viktiga för växter i Arktis som längre söderut, och när det finns många blommor måste växterna tävla om insekternas gunst. De attraktivaste växtarterna får flest besök av pollinatörer, och då får andra växter som blommar samtidigt färre. Forskare vid bland annat SLU avslöjar nu att högre temperaturer leder till att fler växtarter blommar samtidigt inom en kortare period.
Forskare från Åbo universitet och SLU har upptäckt att de glupska flicksländorna kan fånga och äta hundratusentals insekter i området kring en damm under en sommar. Totalt motsvarar det ungefär ett kilo insektmassa. Framförallt fångar de olika typer av myggor, men också ett stort antal andra insekter. Resultaten ökar vår förståelse för hur näringsvävarna fungerar i naturen.
Klimatförändringar leder till att sjöar blir både varmare och brunare. Det påverkar ekosystemet – och fiskproduktionen. I en ny studie visar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet att fiskar i varma sjöar ofta är yngre och mindre än i kallare sjöar och att fiskar växer sämre i bruna sjöar. Detta kan leda till lägre produktion av fisk i svenska sjöar.
Det är i de medelkomplexa jordbrukslandskapen som det lönar sig bäst att sätta in biodiversitetsfrämjande lokala åtgärder, som t.ex. blommande kantzoner. SLU-forskaren Mattias Jonsson har tillsammans med kollegor från Nya Zeeland, Australien och USA nyligen publicerat sina bevis för detta i Journal of Applied Ecology.
Nedbrytningen av förna, dvs. nedfallna löv, kvistar etc. i skogsmark är en viktig process som bland annat påverkar näringstillgången i skogen. För att kunna förutsäga vad ett ändrat klimat kan betyda för nedbrytningen behöver man ta reda på hur olika markorganismer påverkas. Landsnäckor är bra modellarter för sådana nedbrytande organismer.
Genom att kartlägga grundvattenflöden kring ett vattendrag går det att identifiera områden med stor biologisk mångfald visar en ny studie. Det är kunskap som kan få stor betydelse när forskarna utvecklar nya verktyg för naturhänsyn inom framtidens skogsbruk.
När man skattar en arts livskraftighet måste man ta hänsyn till dataosäkerhet, naturlig variation och naturens hierarkiska struktur. Det gör den nya skattningsmetod, som har utvecklats av forskare vid SLU.
Den 14 april samlas landskapsarkitektstudenter och yrkesverksamma från hela landet till en arbetsmarknadsdag på SLU i Alnarp. Temat i år är Faces/Phases of Landscape. Det blir intressanta föreläsningar och debattpanel på temat och dessutom en monterutställning med olika företag, kommuner och organisationer.
Ett unikt urval av landskapsarkitekt Per Fribergs verk finns att beskåda. Friberg s
Nu är finansieringen klar för ett nytt forskningsprogram vid Centrum för biologisk mångfald om transportinfrastruktur och ekologi. Programmet kallas TRIEKOL och finansieras av Banverket och Vägverket.