Gå direkt till innehåll

Kategorier: genetik

  • Kallblodstravaren Monster Monsun, framgångsrik både som travhäst och avelshingst. Foto: Fredrik “Frasse” Fransson

    Kallblodstravare ger genetiska insikter om elitprestationer och blodtryck hos både häst och människa

    Kallblodstravare är nära släkt med nordsvenska brukshästar, men har avlats för snabbhet på travbanor och har inslag av varmblod i arvsmassan. Vi vet sedan tidigare att det finns arvsanlag som ger fördelar för prestation på travbanan, men nu vet vi också vad dessa fördelar innebär för hästen: Kallblodstravare med bara "elitanlag" hade lägre blodtryck under träning och bättre tävlingsresultat .

  • Nya insikter om växters långtidsminne

    Nya insikter om växters långtidsminne

    Många växter måste gå igenom en längre period av kyla för att gå i blom – de måste ”vernaliseras”. Det är detta som gör att rödbetor inte sätter frö det år de sås, och att höstvete sås på hösten men går i ax först nästa år. Nu kommer rön från SLU om de genetiska mekanismer som styr växternas långtidsminne, och ser till att erfarenheter av kyla bevaras även i de nya celler som bildas i växten.

  • Barriär för växtförädlare förklarad

    Barriär för växtförädlare förklarad

    Ett stort bekymmer i växtförädlingen är att det är svårt att korsa kulturväxter med de vilda växter de härstammar ifrån – fröna blir oftast inte livsdugliga. Grunden till problemet är att kulturväxterna oftast har fler kromosomuppsättningar än de vilda. Nu har forskare från SLU identifierat en gen som gör att frövitan inte utvecklas normalt vid denna typ av korsningar.

  • Gen som ger hundar allergiskt eksem identifierad

    En gen som är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (eksem) hos hund har beskrivits i ett forskningssamarbete lett av professorerna Kerstin Lindblad-Toh (Uppsala universitet) och Åke Hedhammar (SLU). Genen kodar för ett protein som är viktigt för hudens bildande och dess barriärfunktion. Studien visar att förändringar i hudbarriären ökar risken att utveckla atopisk dermatit.

  • Ny gran sätter kottar som ung planta

    Ny gran sätter kottar som ung planta

    Vanliga granar sätter kottar först vid 20–25 års ålder. Nu har forskare från SLU, Skogforsk och KTH tagit fram en gran som kan fås att sätta kottar redan inom ett år efter frösådd, vilket kan komma till nytta i förädling. Granen härstammar från en muterad gran som upptäcktes för över 100 år sedan. Forskarna har även identifierat en gen som tros bidra till att granen sätter kottar så tidigt.

  • Hur bestämmer träden när de ska blomma?

    Hur bestämmer träden när de ska blomma?

    Maria Klintenäs vid SLU har funnit ett samband mellan den genetiska regleringen av trädens åldrande, blomning, knoppsättning och förgrening i sitt doktorsarbete. Dessa nya kunskaper skulle kunna användas för att snabbare kunna förädla träd.

  • SLU-forskare får drygt 28 miljoner från Wallenbergstiftelse

    SLU-forskare får drygt 28 miljoner från Wallenbergstiftelse

    Hur vet en cell att den ska bilda ett blad och inte en rot? Hur fungerar genernas koder så att cellen vet var genen ska hamna i cellkärnan och vilken funktion den ska ha? Det är några av de frågor som SLU-forskaren Lars Hennig, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU Uppsala, intresserar sig för. Han får som huvudsökande 28, 8 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Ärftlig sköldkörtelsjukdom utforskas genom hundgenetik

    Ärftlig sköldkörtelsjukdom utforskas genom hundgenetik

    Hos äldre hundar i flera raser händer det att sköldkörteln angrips av det egna immunförsvaret. Katarina Sundberg från SLU har nu identifierat flera gener som påverkar hundens risk att drabbas av denna ärftliga sjukdom. Hennes avhandling ger också viktiga ledtrådar till orsakerna bakom en likartad sjukdom som drabbar människan, Hashimotos sjukdom.

  • Hur bildas veden i trädens stam?

    Vedämnets sammansättning och innehållet av cellulosa i stammarna har stor betydelse vid framställning av förnybara produkter från skogsråvara, t.ex. träpellets. Robert Nilsson vid SLU i Umeå har med molekylära metoder tagit reda på mer om hur vedceller bildas.