Gå direkt till innehåll

Kategorier: kartor

  • SLU Markfuktighetskarta är högupplöst och visar markfuktigheten i en skala från 0 till 100, där låga värden anger torr mark och höga värden anger blöt mark. Färgerna på kartan ”smälter ihop” för att ge mjukare övergångar. Bild: William Lidberg

    Forskare gör kartrevolution med miljödata och AI

    När man går i skogen och följer en karta dröjer det inte länge förrän man hittar en bäck som inte finns med på kartan. På svenska terrängkartor är endast 19 procent av vattendragen markerade. Nu lanserar SLU i samarbete med Skogsstyrelsen nya digitala kartor som ger en mer fullständig bild av bäckar och fuktiga partier i skog och mark och som omfattar 56 procent av vattendragen.

  • Byn Akalla i Spånga socken med utjorden Lilla Akalla, karterad 1636 av Thomas Christiernsson. Källa: LSA A10:6–7, riksarkivet.se/geometriska

    Spåren av digerdöden syns som utjordar i 1600-talets lantmäterikartor

    I stora delar av Europa präglas senmedeltiden av ödeläggelse, bl.a. till följd av digerdöden. Ödeläggelsens omfattning har varit omtvistad, men nu visar det sig att en del av svaret finns i lantmäterikartor från 1600-talet. I östra Mellansverige var fastighetsbildningen mycket rigid, och många gårdar som ödelades syns flera hundra år senare som egna, obebyggda fastigeter (utjordar) på kartorna.