Gå direkt till innehåll

Kategorier: kvävefixering

  • När kvävet tryter i skogen lockar mossan till sig kvävefixerare

    När kvävet tryter i skogen lockar mossan till sig kvävefixerare

    I en vanlig barrskog kan det finnas upp till tre ton mossa per hektar. Nu har ett svenskt forskarlag avslöjat ett knep som förklarar de två vanligaste mossarternas stora framgång. När de behöver extra mycket kväve skickar de ut kemiska locksignaler som gör att de söks upp av symbiotiska, kvävefixerande cyanobakterier. Mossorna har därigenom en stor inverkan på kvävetillförseln i våra barrskogar.

  • Baljväxter minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser

    Baljväxter minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser

    Baljväxters nettoutsläpp av koldioxid och lustgas är mindre än för kvävegödslade grödor, vilket gör dem extra bra som energigröda. Erik Steen Jensen vid SLU har i en syntesartikel ställt samman den befintliga kunskapen om baljväxter. Odlingen av baljväxter innebär också mindre användning av fossil energi än kvävegödslade grödor, eftersom produktionen av kvävegödsel är mycket energikrävande.