Nu är det dags att använda moderna verktyg när vi bygger upp landskapets gröna infrastrukturer. Uppgifter om den biologiska mångfalden i landskapet kan vi hämta från stora, öppna databaser, och det finns datorprogram som kan omvandla denna information till användbara kartor. Det möjliggör en smartare hänsyn till arter och ekosystemtjänster, menar forskare.
Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU Umeå har beviljats ca 30 miljoner kr i EU-stöd från Östersjöprogrammet för projektet “The Baltic Landscape in change – innovative approaches towards sustainable forested landscapes” som löper från årsskiftet fram till slutet av juni 2014.
ECLAS (The European Council of Landscape Architecture Shools) är en organisation för universitetslärare- och –forskare med medlemmar från lärosäten i hela Europa. Varje år delar organisationen ut utmärkelser för ”Lifetime Achievement”, ”Outstanding Educator”, ”Outstanding Research” och ”Outstanding student”.
I år är det 90-årige professor emeritus Per Friberg, från Landskapsarkitektur vid SLU
Vägkanter, banvallar och kraftledningsgator har blivit en tillflyktsort för hotade arter från det gamla jordbrukslandskapet. En studie gjord av Centrum för biologisk mångfald visar att betydelsen av dessa människoskapade biotoper är mycket större än vad som tidigare varit känt.
Arriesjöns strövområde sydost om Malmö har stått i centrum för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt kring närnaturens mångfald. Projektet sammanfattas i en nyutkommen bok som presenteras vid ett seminarium i Malmö på onsdag den 6 maj.