Sötvattensystem står för hälften av de globala utsläppen av metan, som är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Men, bland sötvattnen har flodernas och bäckarnas roll i metancykeln i stort sett varit odokumenterad. En ny studie i Nature ger nya insikter i globala nivåer, mönster och drivkrafter för metanutsläpp från vattendrag.
Antibiotika som ges till kor kan påverka ekosystemet långt utanför det behandlade djuret. När forskare från bl.a. SLU undersökte komockor från kor som behandlats med tetracyklin, ett bredverkande antibiotikum, fann de att tarmfloran hos dyngbaggar som lever i sådana komockor var annorlunda. Dessutom släppte de behandlade kornas komockor ut nästan dubbelt så mycket av växthusgasen metan.
Idisslarnas stora förtjänst är att de kan tillgodogöra sig energin i växternas cellulosa, men det blir ett visst spill i form av upprapad metan – en kraftfull växthusgas. Vissa kor är dock miljövänligare än andra, och det beror bl.a. på vilken vomflora de har. Det finns också fodertillsatser som skulle kunna minska metanutsläppen. Detta visar Rebecca Danielsson i en avhandling från SLU.
Biogas bildas när organiskt avfall bryts ner utan syre med hjälp av olika mikroorganismer. Det sista steget i omvandlingen till metan kan dock hämmas om avfallet är proteinrikt. Maria Westerholm har i sitt doktorsarbete vid SLU funnit två nya mikrober som kan ha stor betydelse för biogasproduktion med sådant material.
Daniel Eriksson, institutionen för skogens ekologi och skötsel, har mottagit det prestigefyllda ”Stig Hagström Stipend” från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Han ska tillbringa de kommande två åren som post-doc vid Stanford University, där han ska forska om kompositer där trä integreras med bioplast.
Vilda släktingar till våra spannmålssorter har visat sig orsaka mycket mindre lustgasutsläpp än de sorter vi använder idag. Genom att snegla på sådana växters egenskaper och ta in dem i förädlingen av jordbruks- och energigrödor skulle man kunna minska utsläppen av växthusgaser, tror professor Sara Hallin vid SLU.
Kvävenedfall kommer på sikt att förändra våra myrar – vitmossa får allt mer ge vika för halvgräs och dvärgris. Denna förändring i vegetation ökar också avgivningen av den potenta växthusgasen metan. Detta visar Tobias Eriksson i sin avhandling vid SLU i Umeå. Däremot påverkas inte nettoupptaget av koldioxid och lagringen av kol i myren av kvävenedfall.