Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt, men det finns liv där. Ett mikrobsamhälle som tillväxer i ”utbrott” och sedan går i vila, och som består av arter som är väldigt olika men samarbetar, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema miljö. Det visar ett forskarlag som har utnyttjat dna-teknik och vatten från underjordiska observatorier i Sverige och Finland.
En databas som beskriver arvsmassan hos mer än 52 000 olika bakterier och arkéer, varav över 12 500 hittills okända, har lanserats i tidskriften Nature Biotechnology. Databasen bygger på 10 450 olika miljöprov från hela världen – från människokroppen till friska luften och havens djup – och visar i vilka miljöer och i vilken mängd nästan vilken bakterieart som helst förekommer.
Utsläppen från åkermark av den kraftiga växthusgasen lustgas är mindre än väntat i vissa jordar, vilket beror på att dessa jordar innehåller en nyupptäckt grupp av mikroorganismer som är specialiserade på att konsumera lustgas. Det visar ett europeiskt forskningsprojekt lett av SLU och franska INRA. Odlingsåtgärder som gynnar dessa mikrober kan bli ett sätt att minska jordbrukets klimatpåverkan.
Den kraftfulla växthusgasen lustgas bildas av mikroorganismer i mark och vatten, men det bryts också ned av samma organismer med hjälp av ett enzym. Forskare vid SLU har nu funnit ytterligare en variant av enzymet som verkar ha stor betydelse för lustgasreduktionen i många miljöer.
Probiotiska bakterier främjar människors hälsa. Mikroorganismer kan också användas för att bryta ned kemikalier, ersätta bekämpningsmedel och konserveringsmedel i mat och djurfoder. Men det gäller att kunna hålla de aktiva organismerna levande. Åsa Schoug har i sitt doktorsarbete vid SLU lyckats öka överlevnaden av en mjölksyrabakterie betydligt med metoder från läkemedelsindustrin.
Fiskodling, Alzheimer, jordpackning och säkra mikrober. Vid SLU i Uppsala installeras elva nya professorer med installationsföreläsningar den 19 och 20 mars 2009. I maj installeras ytterligare tre i Alnarp.