För tre decennier sedan införde Sverige en skogspolitik med större fokus på biologisk mångfald. En ny studie visar att tillgången på livsmiljöer som är viktiga för många arter har ökat sedan dess. Det gäller död ved, stora levande träd och lövträd. En negativ trend är att undervegetationen har minskat i alla skogar. Antalet rödlistade arter i skog har inte förändrats under perioden.
Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom ett antal stora internationella kunskapssammanställningar om naturhänsyn i skogsbruket. De visar att sådan hänsyn är vanlig även i andra delar av Europa, i Nordamerika och i Australien. Den generella bilden är att naturhänsyn ofta har en god effekt på den biologiska mångfalden.
Ungskogar är viktiga livsmiljöer för bin, humlor och en mängd rovlevande steklar. För att gynna dessa solälskande insekter är det viktigt att spara död ved och att skapa ny död ved när skogen avverkas, men också att sköta vägkanterna på skogsbilvägar för att få mer blommor. Det visar Per Westerfelt från SLU och Skogforsk i sin avhandling.