Forskare vid SLU har tillsammans med forskare från universiteten i Stockholm och Aarhus undersökt hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar övergödningen av Östersjön. I två artiklar konstaterar de att de nuvarande direktstöden gör så att övergödningen är större än den hade varit utan stöd, men också att relativt enkla tekniska åtgärder i hanteringen av stallgödsel kan minska övergödningen.
Koldioxidutsläppen i svenskt fiske skulle kunna minska med 30–60 procent om fisket förvaltades mer effektivt. Det visar beräkningar i en ny nordisk studie som letts av Staffan Waldo från SLU. Små fiskbestånd och en alltför stor fiskeflotta innebär att en fiskare idag måste lägga mycket tid och bränsle på att fånga sin kvot, vilket är både kostsamt och genererar utsläpp.
En satsning på ny teknik som skulle öka produktiviteten i Östra Kapprovinsens småskaliga jordbruk fick inte önskat resultat. Ett viktigt skäl var att politiken inte hade tagit tillräcklig hänsyn till jordbrukets roll i småbrukarnas tillvaro. Om detta berättar Klara Jacobson i en avhandling från SLU.
Fäbodarna var så gott som osynliga i svensk jordbrukspolitik under merparten av 1900-talet, men idag finns stödformer som är helt inriktade mot fäbodbruket. Det råder dock delade meningar om vad det är som ska stödjas. Är det en hotad kultur, biologisk mångfald eller ett miljövänligt jordbruk? Och går målsättningen att förena med dagens rovdjurspolitik? Om detta handlar en ny avhandling från SLU.