Att renar stödutfodras under vintern har blivit vanligare. Orsaken är både konkurrerande verksamheter och ett förändrat klimat. En nackdel med vinterutfodring är att renkalvar som utfodrats i hägn blir sämre på att välja lavrika betesmarker när de får beta fritt under nästa vinter. Det visar Heidi Rautiainen i en avhandling från SLU.
Klimatförändringarna leder till en ökad grönska och förbuskning av den arktiska tundran. En viktig fråga är hur renar kan påverka denna utveckling. Enligt en ny studie klarar renarna att hålla tillbaka lågvuxna buskar genom bete och tramp, men inte etablerade högre buskage.
Chronic wasting disease hos hjortdjur är en smittsam och dödlig sjukdom och tillhör en grupp av sjukdomar som innefattar även BSE, scrapie och Creuzfeldt-Jakobs sjukdom. Våren 2016 påvisades det första fallet av avmagringssjuka i Europa hos vildren i Norge. SLU anordnar ett seminarium i Umeå för att sprida information och olika aspekter kring sjukdomen och den pågående övervakningen.
Renskötseln är idag på väg in i den digitala tidsåldern, till nytta inte bara i det dagliga arbetet utan också i samråd med bl.a. skogsbruket. Renbruksplaner som stöds av GIS-kartor, satellitbildsinformation och data från GPS-försedda renar ger idag en mycket tydlig bild av markanvändningen inom en sameby. Om historien bakom detta tekniksprång berättar Per Sandström i en avhandling från SLU.
Ett nära femtioårigt amatörforskningsarbete har resulterat i ett unikt dokument om samiska flyttleder mellan Norrbotten och norska Atlantkusten. Nu publiceras arbetet i en ny bok från Centrum för biologisk mångfald vid SLU.