Gå direkt till innehåll

Kategorier: skogsbruk

  • Träd med de speciella kryssmärkena finns spridda över norra Skandinavien.

    Gömda symboler berättar om samiska ritualer och heliga platser

    Forskare vid SLU och Silvermuseet har studerat gamla träd med ristningar i norra Sverige. Märkena, som har samisk ursprung, markerar heliga platser och användes för ritualer. Traditionen hotas av skogsavverkning, vilket gör dokumentation viktig.

  • Gångsystem av granbarkborre (Ips typographus). Fotograf: Viktor Wrange

    Försvåra för granbarkborren genom att blanda skötselstrategier

    En blandning av skötselstrategier minskar skogens känslighet för granbarkborreangrepp enligt en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I simuleringsförsök visade sig den mest framgångsrika strategin för att förhindra storskaliga angrepp, vara att minska förekomsten av stora granar i landskapet.

  • Lena Gustafsson får SLU Artdatabanken naturvårdspris vid konferensen Flora- och faunavård 2024.

    Naturvårdspriset 2024 går till skogsforskare

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 går till Lena Gustafsson för hennes enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. SLU Artdatabankens naturvårdspris delas varje år ut till någon som gjort enastående insatser för att bevara den biologiska mångfalden. Priset delades ut 24 april 2024 på konferensen Flora- och faunavård på SLU:s campus Ultuna i Uppsala.

  • Satellitbild över skogsskador i östra Ukraina.

    Kriget ökar risken för framtida skogsbränder i Ukraina

    Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.

  • Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap, SLU. Fotograf: Susanna Bergström

    SLU satsar på framtidens hållbara skogsskötsel

    Nu presenterar SLU en ny satsning på att bygga en världsledande forskningsmiljö inom ämnet skogsskötsel och tillsätter fem nya professorer. Satsningen innehåller totalt fem nya professorstjänster; fyra nya professorer som ska tillsättas och utveckla ämnet hållbar skogsskötsel vid fakulteten för skogsvetenskap och en ytterligare, femte tjänst inom skoglig inventering och sampling

  • Naturvårdspriset 2023 till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer

    Naturvårdspriset 2023 till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer

    SLU Artdatabankens naturvårdspris 2023 går till två orädda och mycket kunniga skogsbiologer: Sebastian Kirppu, urskogens främsta beskyddare och Johan Nitare, fader till nyckelbiotopsinventeringen. De har båda vigt sina liv åt att ge naturen ett ansikte, en röst och inte minst ett eget värde. Prisutdelningen sker på Ultuna campus i Uppsala, i samband med Flora- och faunavårdskonferensen 26 april.

  • Från vänster: Lotta Albihn, representant för SLU, Clara Frånberg, Elliott Høøk och Moa Knyte. Sanna Nielsen saknades vid fototillfället. Fotograf: Erika Troeng SLU

    Fyra elever vinner SLU-tävling - får bestämma över en riktig skog

    Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under läsåret hållit en tävling där Sveriges gymnasieelever fått tävla om rätten att bestämma över en riktig skog. får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med en bit riktig skog. Det blev fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med skogen.

  • Lavskrika och rosenticka är arter som skulle gynnas tydligt av en skogsskötsel inriktad på att bygga upp skogens gröna infrastruktur. Foto: Thomas Jågas respektive Michael Krikorev

    Naturvårdsarter ökar om skogens gröna infrastruktur återuppbyggs

    Med en mer varierad skogsskötsel som fokuserar på indikatorer för biologisk mångfald gynnas viktiga naturvårdsarter i framtidens brukade skogslandskap. Det gäller för såväl fåglar som vedsvampar och lunglav. Det visar analyser av olika skogsskötselscenarier som även tar hänsyn till framtida virkesbehov, ekonomi och svenska och internationella miljömål.

  • Hilda Mikaelsson, fältchef Riksskogstaxeringen. Foto: Elin Fries, Bitzer.

    Filmpremiär: ”En skog av siffror”

    Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.

  • Från vänster i bild: Heidi Andersson, Göran Ericsson, Maria Wetterstrand och Maria Wiman. Fotografer: Göran Ericsson: Susanna Bergström, Heidi Andersson: Frank Andersson, Maria Wetterstrand: Fredrik Hjerling, Maria Wiman: Linnea Bengtsson

    Namnkunnig jury utser vinnare i skogstävling för ungdomar

    SLU anordnar just nu en tävling för Sveriges gymnasieelever, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren. Nu är juryn för tävlingen utsedd, där bland andra Maria Wetterstrand och Heidi Andersson ingår.

  • Europeisk skogsövervakning i fokus

    Europeisk skogsövervakning i fokus

    Drygt 80 deltagare från ett stort antal europeiska länder träffas på SLU Campus Ultuna den 1-2 februari, för att diskutera utformning och inriktning på framtida skogsövervakning. Workshopen förväntas bidra till EU-kommissionens kommande lagstiftningsförslag om ny skogsövervakning samt strategiska skogsplaner. Mötet är en uppföljning av en tidigare workshop på samma tema i Tjeckien 2022.

  • Björkskog. Foto: Felicia Lidman

    Så gynnar du självföryngrad björk i skogen

    De vanligaste lövträden i svenska skogar är björkar, som snabbt etablerar sig på öppna ytor efter avverkningar eller skogsbränder. Den som vill veta hur man sköter skogen för att öka mängden björk, eller bättre tar tillvara den björk som redan finns där, har hittills haft begränsat stöd av vetenskapen. En del av kunskapsluckorna täpps nu till av en doktorsavhandling från SLU.

  • Granskog på Leksberget, Siljansfors. Foto: Ola Langvall, SLU

    Pressinbjudan: Siljansfors skogliga försökspark hundraårsjubilerar

    Siljansfors försökspark anlades 1921 och är därmed den äldsta av SLU:s försöksparker. Trender kommer och går i skogsdebatten, men på Siljansfors försökspark växter ny kunskap fram genom den långsiktiga skötseln och uppföljningen av riktigt gamla fältförsök. Jubileet firas 21–22 september.

  • Fotograf: Viktor Wrange

    Ungdomarna får bestämma – vad ska göras med skogen?

    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, anordnar en tävling för Sveriges gymnasieelever under hösten, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren 2023.

  • Gödsling främjar tillväxt, men förändrar samspelet mellan träden och deras mykorrhizasvampar. Foto: Dalibor Perina, Unsplash

    Gödsling omformar samspelet mellan träd och svampar i boreala skogar

    Vi har hittills vetat väldigt lite om hur samspelet mellan träd och markens mikroorganismer påverkas om tillgången på näring förändras. En ny studie synliggör detta kryptiska samspel med hjälp av modern molekylär teknik. Den visar att gödsling förändrar samspelet mellan träd och svampar, och omstrukturerar svampsamhället kring trädens rötter, något som har stor inverkan på kolets kretslopp i skog.

  • Nötväcka, en av arterna som förekom i bestånd med evighetsträd, men inte i ren granskog. Foto: Matts Lindbladh

    Fåglar gynnas av evighetsträd i 30-årig granskog

    Har enstaka ”hänsynsträd” som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet när den planterade granskogen tätnar och skjuter i höjden? Ja, det har de, åtminstone 30 år senare. Det visar en ny studie ledd av forskare från SLU. Det är dock viktigt att se till att lövträden inte kvävs av den omslutande granskogen, menar forskarna.

Visa mer