Idag uppskattas att mindre än 10 procent av världens svampar är beskrivna och det är bråttom att dokumentera resten. Och 75 procent av de nya växter som hittas riskerar att redan vara hotade eller utrotade när de beskrivs. Vad behöver vi då göra för att skydda mångfalden innan den går förlorad? Om detta handlar en ny rapport där svampforskaren Anders Dahlberg från SLU har medverkat.
Vi har hittills vetat väldigt lite om hur samspelet mellan träd och markens mikroorganismer påverkas om tillgången på näring förändras. En ny studie synliggör detta kryptiska samspel med hjälp av modern molekylär teknik. Den visar att gödsling förändrar samspelet mellan träd och svampar, och omstrukturerar svampsamhället kring trädens rötter, något som har stor inverkan på kolets kretslopp i skog.
Vilken betydelse har det vilka svamparter som finns i en skog? Kunskapen om detta är begränsad, men forskare från SLU har gjort en intressant upptäckt. Skogsmark där det finns vissa spindlingar innehåller betydligt mindre kol än mark där de inte finns. Att en grupp närbesläktade mykorrhizasvampar som lever i symbios med träd tycks ha stort inflytande på skogsmarkens kolförråd väcker många frågor.
Svampforskare från SLU och konstnärer från Uppsala konstklubb har under några års tid träffats i en studiecirkel för att vidga sina perspektiv. Resultatet har blivit en utställning som öppnar lördag den 5 april. Konstnärerna visar sina bilder av svamparnas roll i naturen och lyfter fram vackra och fantasieggande svampstrukturer. Forskarna visar sina landvinningar med hjälp av fotografi och text.
Forskare vid SLU Uppsala har odlat och klassificerat en svamp som tidigare endast varit känd genom DNA-sekvenser. Svamparna, som under miljontals år levt dolda i marken, representerar en för forskningen ny klass av svampar, Archaeorhizomycetes. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science den 12 augusti.