Köksväxter viktiga i 1700-talets jordbruk
Odling av kål och andra köksväxter hade stor betydelse i lantbruket på 1700-talet. Det framgår av Karin Hallgrens agrarhistoriska avhandling från SLU.
Kategorier: trädgårdsbruk
-
-
Kantzoner fungerar bäst i lagom komplexa jordbrukslandskap
Det är i de medelkomplexa jordbrukslandskapen som det lönar sig bäst att sätta in biodiversitetsfrämjande lokala åtgärder, som t.ex. blommande kantzoner. SLU-forskaren Mattias Jonsson har tillsammans med kollegor från Nya Zeeland, Australien och USA nyligen publicerat sina bevis för detta i Journal of Applied Ecology.
-
Kväveutlakning orsakas av arkéer
Markens bakterier och arkéer kan omvandla ammonium till nitrit. Ella Wessén visar i sin doktorsavhandling från SLU att dessa två nitrifierande organismgrupper verkar föredra olika markmiljöer. Troligtvis är det arkeérna, inte bakterierna, som driver nitratutlakningen i marken.
-
Svårt minska emissionerna – fortsätt bruka torvjordarna!
Sveriges odlade torvjordar försvinner från år till år och samtidigt avger de växthusgaser till atmosfären. Örjan Berglund konstaterar i sin doktorsavhandling från SLU att det enda som skulle kunna få bortodlingen att avstanna vore att sätta jordarna helt under vatten. Men eftersom emissionerna inte minskar genom att man endast överger jordarna vore det kanske klokast att fortsätta bruka dem.
