Hur gamla vargar är när de får valpar för första gången påverkar populationstillväxten, särskilt i små, isolerade populationer som den skandinaviska. Forskare från SLU och kollegor i Norge har undersökt vad som förklarar åldern då vargar får sin första valpkull. Antal revir då en varg först reproducerade sig var den faktor som hade störst betydelse.
Sveriges jägare har till stor del utestängts från den beslutsprocess som har lett fram till dagens rovdjursförvaltning. Detta har radikaliserat en del jägare, och den illegala jakt på rovdjur vi ser idag kan beskrivas som en form av civil olydnad. För att bryta blockeringen i det beslutsfattande systemet behöver dagens viltförvaltning förändras. Det menar Erica von Essen i en avhandling från SLU.
Naturlig invandring av ett fåtal obesläktade individer kan ha mycket stor betydelse för den inavlade skandinaviska vargstammens livskraft. Det visar en studie av fruktsamheten hos avkommor till sådana invandrade individer, gjord inom vargforskningsprojektet SKANDULV.
En klar majoritet av svenskarna stöder jakt på rovdjur om de tagit sig in i tätbefolkade områden eller för att minska risken att de skadar tamdjur. Tre av fem svenskar anser att det är acceptabelt att reglera vargstammen genom jakt. Det visar en ny undersökning som genomförts av forskare vid SLU och Umeå universitet.
Räv, korp, duvhök och kungsörn är vanliga besökare vid vargslagna älgar, konstaterar forskare vid SLU. Att vargarna har blivit fler har inte lett till att tillgången på älgkadaver ökat för asätare. Däremot är födan jämnare fördelad under året i vargrevir än i områden utan varg, vilket betyder mycket för asätarna, särskilt under senvintern.
I en tidigare publicerad uppsats visade det skandinaviska vargforskningsprojektet (Skandulv) att vargar i Skandinavien hade större andel lyckade jaktförsök på älg jämfört med vargar i Nordamerika. I en uppföljande studie visar SLU-forskarna nu att skandinaviska vargar även dödar älg betydligt oftare än vargar i Nordamerika.
Läs om förutsättningarna för den nya älgförvaltning som riksdagen beslutat om, och om olika strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur.
Skandinaviska älgar är rädda för människan men har ”glömt” hur man försvarar sig mot vargen. Älgjakten har minskat i vargområden, medan lodjur inte konkurrerar alls med vargar. Det är några av slutsatserna i Camilla Wikenros avhandling från SLU. Hon konstaterar också att asätare som räv och korp sedan vargens återkomst inte har fått bättre tillgång på föda, men den är jämnare fördelad över året.
Vargstammen i Sverige har tredubblats under de sista tio åren, men det har inte påverkat lodjuren i samma område. Den slutsatsen drar forskare vid SLU i Grimsö i en nyligen publicerad studie, som har gjorts inom det skandinaviska forskningsprogrammet SKANDULV.
Forskare och experter vid ArtDatabanken, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala och Lunds universitet uppmanar regeringen att omedelbart börja arbetet med att föra in nytt genetiskt material i den svenska vargstammen innan ytterligare licensjakt på varg sker.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
