Nu gror snart höstvetet på Sveriges åkrar. Rotsystemet har stor påverkan på hur våra grödor mår. Friska rötter bidrar till ett bättre näringsupptag och medför också att växten klarar både sjukdomar och torka bättre. Ett femårigt projekt inom SLU Grogrund – HeRo Healthy Roots - ska bidra till ny kunskap om hur växtförädling kan bidra till friskare rötter hos framförallt vete, så att svensk veteprod
De pågående klimatförändringarna påverkar svensk livsmedelsproduktion i allt större utsträckning. Redan idag ser vi synliga effekter inom växtodling. Inom SLU Grogrund pågår två projekt som arbetar med att ta fram nya vetesorter anpassade för ett extremt och omväxlande klimat. Växtförädling, som är en långsiktig process, behöver också hitta snabbare metoder för att vi ska kunna fortsätta odla vete
SLU Grogrund satsar på resistensförädling för att bidra till friskare grödor för Sverige. En frisk gröda är bra för miljön – den behöver inte besprutas med kemiska preparat. En frisk gröda är bra för odlarens plånbok – inga kostnader behöver läggas på att bekämpa sjukdomar. En frisk gröda är bra för en säker livsmedelsproduktion – grödan producerar livsmedel av hög kvalitet eftersom att den i
Växtförädlare på SLU har tagit fram en potatissort vars stärkelse har lågt glykemiskt index. Stärkelsen har dessutom egenskaper som tycks göra den lämplig att göra plast av. Även proteiner från vete har visat sig vara en bra råvara för tillverkning av biobaserade plastprodukter. Nu har forskargrupper på SLU tillverkat ett kompositmaterial av potatisstärkelsen och veteproteiner.
Nya raser av svampsjukdomen svartrost har blivit ett hot mot odlingen av vete i delar av världen. Idag finns inga kommersiella vetesorter som är resistenta mot dessa raser, men nu finns ett förädlingsmaterial med utmärkta resistensegenskaper hämtade från råg. Om detta handlar en avhandling av Mahbubjon Rahmatov från SLU.
Svartrostangrepp på vete är inget problem i Sverige idag. Om vi får in mer aggressiva stammar av denna skadesvamp i landet finns dock alla förutsättningar för allvarliga utbrott, likt dem som förekom fram till 1950-talet. Skälet är att svampens mellanvärd, berberisbusken, blir allt vanligare i jordbrukslandskapet. Om detta berättar Anna Berlin i en avhandling från SLU.
Framtidens växtodlare kommer att kunna styra kvaliteten hos brödvete och maltkorn genom att välja sort och odlingsinsatser rekommenderade via en simuleringsmodell. Ali Malik har i sitt doktorsarbete vid SLU funnit att utvecklingshastigheten hos sorten, kvävegivans tidpunkt och storlek, temperaturen under grödans utveckling samt jordmånen tillsammans påverkar proteinsammansättningen hos stråsäd.
Gamla vetesorter har odlingsegenskaper som passar i ekologiskt jordbruk. Nu har Abrar Hussain från SLU jämfört näringsvärden och bakningsegenskaper i ett stort genbankssortiment. Innehållet av spårämnen, E-vitamin och tungmetaller, liksom bakningsegenskaperna, visade sig variera kraftigt, vilket kan utnyttjas i växtförädlingen.