Drabbade gymnasieelever snuvas på "skolmiljard"

Sveriges Elevkårer har vid upprepade tillfällen påtalat de allvarliga konsekvenser som distansutbildningen fått för gymnasieeleverna. Trots detta visar en ny undersökning att många gymnasieskolor inte får ta del av de extra statliga medel som regeringen betalat ut.

Regeringen beslutade i december förra året att skolväsendet skulle få extra ekonomiskt stöd under 2021, den så kallade ”skolmiljarden”. Syftet var att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Ytterligare 250 miljoner kronor sköts till i april i år och utbetalningarna har gjorts vid tre tillfällen under våren och sommaren.

Under oktober hörde Sveriges Elevkårer av sig till landets kommuner för att ta reda på hur man beslutat att använda pengarna. Detta som en uppföljning på en tidigare undersökning från i våras. Av 290 kommuner svarade 154, vilket motsvarar lite över hälften av kommunerna (53%).

Gymnasiet bortprioriterat i var fjärde kommun

Undersökningen visar att var fjärde kommun har valt att endast satsa på grundskolan och två av kommunerna endast på vuxenutbildningen. Detta trots att gymnasieeleverna drabbats hårt av distansundervisningen enligt de enkäter som Sveriges Elevkårer gjort under pandemin. En kommun anger att de prioriterat grundskolan i andra utbetalningen för att gymnasieskolans kostnader för till exempel mat och vikarier varit lägre till följd av undervisningen på distans.

– Det är tydligt att många kommuner använt pengarna för att täcka hål i sina budgetar, istället för att se till vilka elever som behöver resurserna bäst, säger Josefine Fälth, ordförande för Sveriges Elevkårer.

Endast tre procent till elevhälsa på gymnasiet

Sveriges Elevkårer har tidigare lyft att en majoritet av gymnasieeleverna (62%) upplever att deras mående påverkats negativt av distansundervisningen och att många fått bestående men, så som till exempel depressioner och ätstörningar. Trots detta är det bara fem kommuner (3%) som lägger de extra resurserna på elevhälsan i gymnasiet, exempelvis tillgång till kurator och skolsköterska eller specialpedagogiska insatser. Samtidigt visar undersökningen att pengar bland annat gått till inköp av material för att stötta undervisningen i ”entreprenöriellt lärande” inom förskolan. 22 procent av kommunerna låter skolorna själva avgöra hur de vill använda pengarna.

– Alla säger att de vill lyssna på eleverna, men det är som att de inte hör. Gymnasieeleverna mår inte bra efter tiden på distans. Oron för kunskaperna och framtiden är stor. Ändå är det bara en handfull kommuner som agerar. Det är ett stort svek mot de ungdomar som tog så stort ansvar under pandemin, säger Josefine Fälth.

Regeringen har inte ställt krav

Enligt Utbildningsdepartementet får medlen ”användas brett” för insatser i hela skolväsendet, till exempel inom förskolan, grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Skolverket anger att de exempelvis kan användas till att anpassa lokaler för att minska risk för smittspridning, förändra praktik eller kostnader för extra städning.

– Vi tycker att många kommuner ska kritiseras för att de inte prioriterar de elever som har kortast tid kvar i skolan att ta igen förlorad kunskap. Men ytterst är ansvaret regeringens. Det räcker inte att säga att man satsar en miljard om man inte säkerställer att den kommer eleverna till del. Det är regeringens ansvar att den här möjligheten att fånga upp och ta hand om våra gymnasieelever på många håll nu gått till spillo, säger Josefine Fälth.