Sverige ligger i framkant när det gäller teknik för tunga drivlinor. För att säkra den positionen startas nu ett nytt forskningscentrum i samverkan mellan RISE, KTH, och Fraunhofer med syfte att ta fram ny teknik och spetskompetens.
Joakim Ålgårdh, forskningsledare vid Swerea KIMAB har tilldelats ett stipendium om 25 000 kr av Jernkontorets teknikområde 80, Pulvermetallurgi. Motiveringen till stipendiet är ”Joakim Ålgårdh har, med genuin entusiasm för additiv tillverkning med EBM (elektronstrålesmältning), bidragit till att lyfta fram detta områdes möjligheter till glädje för hela pulvermetallurgiområdet”.
Vi inviger Sveriges första arena för additiv tillverkning i metall. Arenan är initierad av och drivs i samverkan av Swerea, Chalmers och Högskolan Väst. Nätverket som invigs idag kommer att samla kunskap inom additiv tillverkning för att öka den svenska konkurrenskraften. Fokus kommer att vara på industrialisering av tekniken och aspekter som kan hjälpa företagen.
Ändlösa begär, rymdskeppsparadigm och effektivitetsjakt. Det är tre drivkrafter som beskrivs i Swereas nya rapport Framtidens material. Rapporten lanseras i Almedalen den 6 juli kl.8.30 tillsammans med Kairos Future och är ett resultat av svaren från 400 experter, företagsledare och futurister.
Idag inleds konferensen SCANMET V i Luleå. Det är en internationell stålforskningskonferens som denna gång samlar drygt 300 deltagare från ett trettiotal länder. Under fyra konferensdagar diskuteras aktuell forskning inom tillverkning av stål, och närmare 150 tekniska föredrag presenteras. Viktiga ämnen är bland annat återvinning och hållbar produktion.
Swerea leder nu ett forskningsprojekt som ser över hur man skapar ett digitaliserat produktionsflöde för additiv tillverkning. – Vi vill demonstrera hur detta kan fungera i olika typer av anläggningar, bland annat i den sandprinter som finns i Swerea SWECAST:s Casting Demonstration Centre, säger projektledare Stefan Gustafsson Ledell.
I ett nytt projekt som leds av Swerea MEFOS ska sju partner från Norr- och Västerbotten undersöka om biomassa kan ersätta fossilt kol vid metallframställning. Under tre år kommer forskare och entreprenörer att smälta samman kunskap om hur biomassa fungerar med vilka egenskaper som kol behöver ha för att fungera i metallframställningen.
Genom att studera mängden myoner i luften är det möjligt att detektera densitetsskillnader i material och processer. Swerea MEFOS har tillverkat en myondetektor som klarar tuffa miljöer. Syftet är att utveckla metoder för att studera ugnar under drift. Utrustningen är mobil och kan användas för tester ute i industrin.
Swerea MEFOS har initierat och drivit ett tvärvetenskapligt projekt för att se om det är möjligt att vidareförädla träprodukter med hjälp av de tekniker som idag används inom stålindustrin. Projektet visar att det genom valsning går att hårdgöra furu så att ythårdheten blir lika bra som hos ek.
Sedan december har Swerea MEFOS två nya medlemsföretag som vi ser fram emot att få samarbeta närmare med. Metasphere Technology AB är ett Luleåbaserat företag med mer än 10 års erfarenhet av forskning och utveckling av sfäriska pulver. Swebor Stål Svenska AB, har funnits i över 30 år och har verksamhet både i Luleå och Jokkmokk. De är specialiserade på värmebehandling av borstål.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, satsar åtta miljoner i ett svenskt projekt för återvinning av batterier. Projektet, som drivs av industriforskningsinstitutet Swerea MEFOS, ska utveckla en effektivare återvinningsprocess för alkaliska batterier. Materialet som återvinns ska sedan utnyttjas i industrin för batteriproduktion, vilket skapar ett cirkulärt materialflöde.
The lightweight, fuel-efficient cars of the future can be made using materials from our Swedish forests. The raw material can also be used in batteries, which reduces the use of fossil-based materials and fuel. A research team from Innventia, Swerea, KTH Royal Institute of Technology and Blatraden is now demonstrating this by means of a model car.
