Hugo Carlsson Stiftelse har beviljat Swerea MEFOS 500 000 kr till utveckling av ny teknik för att mäta, visualisera och bevaka rörelser i riktverk. Ökad kännedom om riktverkets rörelser gör bland annat att inställningarna kan förbättras så att materialet därmed bli planare.
Testbädden Sensorer och sortering för innovativ återvinning får 5,5 Mkr av Vinnovas nya satsning Testbäddar för miljöteknik. "Satsning gör det möjligt för svenska bolag att snabbare få tillgång till nya tekniska innovationer inom återvinning. Det är ett nytt samarbete mellan optik- och teknikbolag, samt återvinnare och producenter.", berättar Tania Irebo Schwartz, projektledare och koordinator.
Horizon 2020 har beviljat 110 miljoner kronor till projektet FReSMe, ”From residual steel gases to methanol”. Målet är att ta fram en metod för att producera metanol för fartygsdrift av överskottsgaser från ståltillverkning. Försöken kommer att genomföras på Swerea MEFOS, där en nybyggd 600 m lång gasledning från SSAB:s masugn till Swerea MEFOS är en viktig förutsättning för genomförandet.
Just nu pågår försök med nya typer av koks i LKAB:s experimentmasugn i Luleå. Det är inom forskningsprojektet Flexcoke, som drivs av Swerea MEFOS, som alternativ koks utvecklats och nu testas i pilotskala. Genom att skapa ny kunskap om sambandet mellan råvarorna i kolblandningen, koksningsegenskaper och koksens uppträdande i masugnen vill man kunna tillverka koks med optimal kvalitet för masugn.
Den 16 september disputerade Mania Kazemi på KTH, avdelningen för Materialvetenskap. Hon försvarade då sin avhandling ”Fundamental studies related to gaseous reduction of iron oxide”. I arbetet, som har finansierats av LKAB, har Mania tagit fram en reduktionsmodell baserat på resultaten från de experimentella studierna.
Rätt val av bergbult kan vara avgörande för säkerheten i en gruva. I ett projekt som drivs av Swerea MEFOS utvecklas därför en ny testmetod för generisk test av bergförstärkningsbultar. Ett viktigt mål för projektet är att etablera en testmetod för att utvärdera alla existerande typer/modeller av bergförstärkningsbultar och därmed möjliggöra jämförelse av bultar i olika kategorier.
Sverige ligger i framkant när det gäller teknik för tunga drivlinor. För att säkra den positionen startas nu ett nytt forskningscentrum i samverkan mellan RISE, KTH, och Fraunhofer med syfte att ta fram ny teknik och spetskompetens.
Joakim Ålgårdh, forskningsledare vid Swerea KIMAB har tilldelats ett stipendium om 25 000 kr av Jernkontorets teknikområde 80, Pulvermetallurgi. Motiveringen till stipendiet är ”Joakim Ålgårdh har, med genuin entusiasm för additiv tillverkning med EBM (elektronstrålesmältning), bidragit till att lyfta fram detta områdes möjligheter till glädje för hela pulvermetallurgiområdet”.
Vi inviger Sveriges första arena för additiv tillverkning i metall. Arenan är initierad av och drivs i samverkan av Swerea, Chalmers och Högskolan Väst. Nätverket som invigs idag kommer att samla kunskap inom additiv tillverkning för att öka den svenska konkurrenskraften. Fokus kommer att vara på industrialisering av tekniken och aspekter som kan hjälpa företagen.
Ändlösa begär, rymdskeppsparadigm och effektivitetsjakt. Det är tre drivkrafter som beskrivs i Swereas nya rapport Framtidens material. Rapporten lanseras i Almedalen den 6 juli kl.8.30 tillsammans med Kairos Future och är ett resultat av svaren från 400 experter, företagsledare och futurister.
Idag inleds konferensen SCANMET V i Luleå. Det är en internationell stålforskningskonferens som denna gång samlar drygt 300 deltagare från ett trettiotal länder. Under fyra konferensdagar diskuteras aktuell forskning inom tillverkning av stål, och närmare 150 tekniska föredrag presenteras. Viktiga ämnen är bland annat återvinning och hållbar produktion.
Swerea leder nu ett forskningsprojekt som ser över hur man skapar ett digitaliserat produktionsflöde för additiv tillverkning. – Vi vill demonstrera hur detta kan fungera i olika typer av anläggningar, bland annat i den sandprinter som finns i Swerea SWECAST:s Casting Demonstration Centre, säger projektledare Stefan Gustafsson Ledell.
