Chuan Wang, Swerea MEFOS, har antagits som docent och adjungerad professor vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Åbo Akademi, inom området hållbar järn- och ståltillverkning. "Chuan Wang är specialist på hög nivå och det är roligt att ytterligare kunna knyta samarbetet med Swerea MEFOS", säger professor Henrik Saxén vid fakulteten för naturvetenskaper och teknik, Åbo Akademi.
Under veckan har Tillväxtverket beslutat att genom EU-medel finansiera projektet SVIFFT, för att lyfta flyg- och rymdindustri i Sverige. Satsningen ska utveckla ett nationellt klustersamarbete mellan företag och akademi i syfte att utveckla såväl innovationer och affärer, vilket kommer att skapa konkurrenskraft internationellt och nya affärer för en större bredd av svenska företag.
Energimyndigheten har beviljat Swerea MEFOS 4,7 miljoner till projektet Re-LiOn för återvinning av litiumjonbatterier. Målet är att visa att batterierna kan återvinnas i ett cirkulärt system för att minska miljöbelastningen och minska uttaget av jungfruliga råvaror.
Dagens tillverkning av litiumjonbatterier baseras till övervägande del på jungfruliga råvaror vilket kräver stora energiinsatser o
Hugo Carlsson Stiftelse har beviljat 1 100 000 kr till utveckling av ny teknik för att förädla metaller från malmer och restprodukter genom smältelektrolys. Målet med projektet är att undersöka två lovande metoder som båda är testade i labbmiljö men ännu inte bevisats i större skala. Metoderna provas i Swerea MEFOS befintliga smältelektrolysceller i skala en till tio liter.
Annika Strondl har tilldelats 2016 års Lagneborgspris, om 30 000 kr, för att hon på ett förnämligt sätt tagit ansvar för att bygga en nationell plattform för samarbete inom additiv tillverkning, kallad ”Swedish Arena for Additive Manufacturing of Metals” med intressenter från pulverindustri, 3D-printertillverkare, verkstadsindustri, akademi, Jernkontoret och institut.
Hugo Carlsson Stiftelse har beviljat Swerea MEFOS 500 000 kr till utveckling av ny teknik för att mäta, visualisera och bevaka rörelser i riktverk. Ökad kännedom om riktverkets rörelser gör bland annat att inställningarna kan förbättras så att materialet därmed bli planare.
Testbädden Sensorer och sortering för innovativ återvinning får 5,5 Mkr av Vinnovas nya satsning Testbäddar för miljöteknik. "Satsning gör det möjligt för svenska bolag att snabbare få tillgång till nya tekniska innovationer inom återvinning. Det är ett nytt samarbete mellan optik- och teknikbolag, samt återvinnare och producenter.", berättar Tania Irebo Schwartz, projektledare och koordinator.
Horizon 2020 har beviljat 110 miljoner kronor till projektet FReSMe, ”From residual steel gases to methanol”. Målet är att ta fram en metod för att producera metanol för fartygsdrift av överskottsgaser från ståltillverkning. Försöken kommer att genomföras på Swerea MEFOS, där en nybyggd 600 m lång gasledning från SSAB:s masugn till Swerea MEFOS är en viktig förutsättning för genomförandet.
Just nu pågår försök med nya typer av koks i LKAB:s experimentmasugn i Luleå. Det är inom forskningsprojektet Flexcoke, som drivs av Swerea MEFOS, som alternativ koks utvecklats och nu testas i pilotskala. Genom att skapa ny kunskap om sambandet mellan råvarorna i kolblandningen, koksningsegenskaper och koksens uppträdande i masugnen vill man kunna tillverka koks med optimal kvalitet för masugn.
Den 16 september disputerade Mania Kazemi på KTH, avdelningen för Materialvetenskap. Hon försvarade då sin avhandling ”Fundamental studies related to gaseous reduction of iron oxide”. I arbetet, som har finansierats av LKAB, har Mania tagit fram en reduktionsmodell baserat på resultaten från de experimentella studierna.
Rätt val av bergbult kan vara avgörande för säkerheten i en gruva. I ett projekt som drivs av Swerea MEFOS utvecklas därför en ny testmetod för generisk test av bergförstärkningsbultar. Ett viktigt mål för projektet är att etablera en testmetod för att utvärdera alla existerande typer/modeller av bergförstärkningsbultar och därmed möjliggöra jämförelse av bultar i olika kategorier.
Sverige ligger i framkant när det gäller teknik för tunga drivlinor. För att säkra den positionen startas nu ett nytt forskningscentrum i samverkan mellan RISE, KTH, och Fraunhofer med syfte att ta fram ny teknik och spetskompetens.
Joakim Ålgårdh, forskningsledare vid Swerea KIMAB har tilldelats ett stipendium om 25 000 kr av Jernkontorets teknikområde 80, Pulvermetallurgi. Motiveringen till stipendiet är ”Joakim Ålgårdh har, med genuin entusiasm för additiv tillverkning med EBM (elektronstrålesmältning), bidragit till att lyfta fram detta områdes möjligheter till glädje för hela pulvermetallurgiområdet”.
Vi inviger Sveriges första arena för additiv tillverkning i metall. Arenan är initierad av och drivs i samverkan av Swerea, Chalmers och Högskolan Väst. Nätverket som invigs idag kommer att samla kunskap inom additiv tillverkning för att öka den svenska konkurrenskraften. Fokus kommer att vara på industrialisering av tekniken och aspekter som kan hjälpa företagen.
Ändlösa begär, rymdskeppsparadigm och effektivitetsjakt. Det är tre drivkrafter som beskrivs i Swereas nya rapport Framtidens material. Rapporten lanseras i Almedalen den 6 juli kl.8.30 tillsammans med Kairos Future och är ett resultat av svaren från 400 experter, företagsledare och futurister.
Idag inleds konferensen SCANMET V i Luleå. Det är en internationell stålforskningskonferens som denna gång samlar drygt 300 deltagare från ett trettiotal länder. Under fyra konferensdagar diskuteras aktuell forskning inom tillverkning av stål, och närmare 150 tekniska föredrag presenteras. Viktiga ämnen är bland annat återvinning och hållbar produktion.
Swerea leder nu ett forskningsprojekt som ser över hur man skapar ett digitaliserat produktionsflöde för additiv tillverkning. – Vi vill demonstrera hur detta kan fungera i olika typer av anläggningar, bland annat i den sandprinter som finns i Swerea SWECAST:s Casting Demonstration Centre, säger projektledare Stefan Gustafsson Ledell.
I ett nytt projekt som leds av Swerea MEFOS ska sju partner från Norr- och Västerbotten undersöka om biomassa kan ersätta fossilt kol vid metallframställning. Under tre år kommer forskare och entreprenörer att smälta samman kunskap om hur biomassa fungerar med vilka egenskaper som kol behöver ha för att fungera i metallframställningen.
Genom att studera mängden myoner i luften är det möjligt att detektera densitetsskillnader i material och processer. Swerea MEFOS har tillverkat en myondetektor som klarar tuffa miljöer. Syftet är att utveckla metoder för att studera ugnar under drift. Utrustningen är mobil och kan användas för tester ute i industrin.
Swerea MEFOS har initierat och drivit ett tvärvetenskapligt projekt för att se om det är möjligt att vidareförädla träprodukter med hjälp av de tekniker som idag används inom stålindustrin. Projektet visar att det genom valsning går att hårdgöra furu så att ythårdheten blir lika bra som hos ek.
