Det samlade behovet är därför tydligt: ett järnvägssystem som håller ihop, levererar tillförlitligt och klarar både dagens belastning och framtidens krav. I ett valår blir järnvägens utveckling också en fråga om politisk inriktning. Prioriteringar, styrning och genomförande kommer att vara avgörande. Och inte bara för järnvägen, utan för Sveriges konkurrenskraft och omställningsförmåga i stort.
Vi ser äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig.
Det har i flera medier felaktigt antytts att det endast finns 36 utbildningsplatser på YH-lokförarutbildningarna. Detta är en grov missuppfattning. Tågföretagen samarbetar med fem olika utbildningsaktörer som i dagsläget bedriver 12 lokförarutbildningar från norr till söder i Sverige. I år finns 450 beviljade utbildningsplatser på yrkeshögskolans lokförarutbildning.
Det stora systemskiftet med Trafikverkets nya planeringssystem MPK har genomförts och Trafikverkets operativa trafikledning styr nu planeringen och tågtrafiken med stöd av det nya planeringsverktyget. Det blev en kamp mot klockan med inga marginaler. Vi summerar med att branschen lyckats med övergången till det nya systemet till en skyhög kostnad i form av manuell handpåläggning.
Lokförarbristen som råder just nu är något som branschen arbetar intensivt för att komma till rätta med. Det vi i branschen själva gör är att tillhandahålla de LIA-praktikplatser som behövs och samverka med MYH så att rätt antal utbildningsplatser beviljas. Därför har Tågföretagen ingått en branschöverenskommelse i syfte att tydliggöra vår roll för att bidra till att lösa lokförarbristen.
