Det är dags för landbroar

Som vi med glädje kunde konstatera i förra veckan ser vi äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig, senast kopplat till ett inspel från Skanska och Alstom om att bygga de tänkta nya bandelarna i stråket Stockholm – Oslo på landbroar. Det politiska trycket om att bygga mer och snabbare har ökat. Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg efterlyste i juni att staten tänker nytt och tillåter privat kapital att komma in med finansiering. Och på M-stämman öppnades det upp för mer alternativ finansiering av infrastruktur.

Utvecklingen av transportsystemet kan i väl valda delar ske med stöd av alternativ finansiering. Men det är staten som bör ansvara för de stora investeringarna i transportinfrastruktur, gärna med stöd av upplåning som kan möjliggöras med ett friare finanspolitiskt ramverk.

Ekots granskning av Trafikverkets eftersläpande renovering av växlar har erinrat allmänheten om de brutala effekterna av en ökande underhållsskuld. Det korta svaret ”att det handlar om prioriteringar” hjälper föga. Trafikverket levererar i januari 2024 två regeringsuppdrag, dels inriktningsunderlag inför nationell plan 2026–2037, dels hur ett effektivare underhåll ska bli verklighet. Ramverket för att få ordning på underhållsskulden hör hemma i dessa rapporter och i implementeringen av deras slutsatser.

Vi har särskild gränspolis av en anledning

Onsdagen den 6 december deltog Tågföretagen i ett riksdagsseminarium om Lagförslag om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga identitetshandlingar till Sverige. Lagförslaget innehåller en hel del otydligheter som ska preciseras när det blir aktuellt att tillämpa lagen men det duger inte. Tågoperatörerna rår endast över sina tåg. De förfogar inte över vare sig perronger eller stationshus där kontrollerna skulle behöva genomföras.

Regeringen säger att lagen kommer träda i kraft vid ett allvarligt säkerhetsläge. Särskild gränspolis och gränskontroll finns av en anledning. Deras uppgift är inte enkel, och för att den ska utföras rättssäkert bör inte transportörer och deras medarbetare ansvara för den.

Läs gärna debattartikeln i Sydsvenskan från oktober som Tågföretagen och företrädare för flera branschorganisationer och fackförbund skriver under.

Ny gemensam branschstandard för tågtekniker

Järnvägscollege har inlett ett förarbete för att tillsammans med branschen och utbildningsanordnare skapa en gemensam standard för tågteknikerutbildningen. Den 26 januari kommer det att vara ett samrådsmöte för branschen. Läs mer