År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.
Året i korthet:
Antal rapportsidor vi har läst: fler än någo
I veckan uppmärksammande Svenska Dagbladet de utmaningar som uppstår för den svenska industrin med anledning av de brister som finns på järnvägen idag. I artikeln nämns konsekvenserna av urspårningen på Malmbanan för två år sedan och utmaningar med kontinuerliga stopp och förseningar. Järnvägen är vital för att kunna frakta den volym och tyngd som industrin behöver transportera.
Efter osämja kring en övertidsregel i det nya kollektivavtalet för spårtrafik är parterna idag överens om att utforma ett förhandlingsavtal. ”Ett helt nytt grepp som kommer att skapa tydlighet och minska risken för konflikter inom spårtrafiken”, säger Tågföretagens Pierre Sandberg.
I veckan var det ett riksdagsseminarium om alternativ finansiering med exempel från våra nordiska grannländer. Danska modellen innebär att staten äger ett projektbolag, som koncentrerar fokus till separata bolag som finansierar projekt. Den norska och finska modellen är ett mer traditionellt där konsortier upphandlas och ansvarar för helheten men återlämnar projekten till staten efter 20-30 år.
Så nådde vi slutstationen på Järnvägsdagen 2025, där hela järnvägsbranschen, politiker och näringsliv samlades i syfte att diskutera såväl utmaningar som möjligheter för järnvägen – däribland infrastrukturminister Andreas Carlsson samt riksdagsledamöterna Ulrika Heie (C) och Åsa Karlsson (S).De stort intresse och en förståelse för järnvägens betydelse och vikt för Sverige.
Från branschens sida har vi gemensamt lyft fram två viktiga frågor. Den första är att det gränsöverskridande perspektivet ska råda, det vill säga att strategisk nationell vägledning inte ska få alltför stort inflytande över kapacitetstilldelningsprocessen. Den andra är att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen måste synkas med Kapacitetsförordningens införande.
För industrin, och framför allt basindustrin, är järnvägen vital för att kunna frakta stora volymer tungt gods. Men bristande kapacitet, avsaknad av effektivt underhåll på spåren och höjda avgifter (framför allt banavgifter) har försämrat konkurrenskraften för industrin. Ny rapport med förslag på hur vi kan utnyttja järnvägens potential.
Den 26 november klockan 10.00-16.30 är det dags för årets Järnvägsdag. Det finns platser vikta för media som vill delta hela eller delar av dagen.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att se över systemet med kvalitetsavgifter vid tågförseningar. Effekten av dessa kvalitetsavgifter har dock varit begränsad. I vårt remissvar till Transportstyrelsen om de föreslagna avgiftsförändringarna för 2026kvarstår en betydande ekonomisk belastning på järnvägssektorn trots att färre avgifter höjs jämfört med tidigare år.
Förra veckan avslutades med JBS strategiseminarium för 2025 med temat ”Från färdplan till verklighet” – ett heldagsevent med utgångspunkt i hur vi ska realisera branschens gemensamma färdplan mot Vision 2050. Det handlade bland annat om bättre framkomlighet i spåren, förslaget till nationell plan. Korrigerade siffror för inställda tåg för händelserna i Västernorrland.
I veckan deltog Tågföretagen i tre seminarier i syfte att belysa järnvägens och järnvägsföretagens betydelse för Sverige. Det första seminariet var ett riksdagsseminarium kring Arlandautredningen, som anordnades av Socialdemokraterna och Moderaterna i riksdagens trafikutskott samt Svenskt Näringsliv. Tågföretagen välkomnar de järnvägsrelaterade infrastruktursatsningar i utredningen som är nödvändi
