Pressinbjudan: Järnvägsdagen 26 november
Den 26 november klockan 10.00-16.30 är det dags för årets Järnvägsdag. Det finns platser vikta för media som vill delta hela eller delar av dagen.
Den 26 november klockan 10.00-16.30 är det dags för årets Järnvägsdag. Det finns platser vikta för media som vill delta hela eller delar av dagen.
Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt.
Regeringen har nyligen gett Trafikverket i uppdrag att se över systemet med kvalitetsavgifter vid tågförseningar. Effekten av dessa kvalitetsavgifter har dock varit begränsad. I vårt remissvar till Transportstyrelsen om de föreslagna avgiftsförändringarna för 2026kvarstår en betydande ekonomisk belastning på järnvägssektorn trots att färre avgifter höjs jämfört med tidigare år.
Förra veckan avslutades med JBS strategiseminarium för 2025 med temat ”Från färdplan till verklighet” – ett heldagsevent med utgångspunkt i hur vi ska realisera branschens gemensamma färdplan mot Vision 2050. Det handlade bland annat om bättre framkomlighet i spåren, förslaget till nationell plan. Korrigerade siffror för inställda tåg för händelserna i Västernorrland.
I veckan deltog Tågföretagen i tre seminarier i syfte att belysa järnvägens och järnvägsföretagens betydelse för Sverige. Det första seminariet var ett riksdagsseminarium kring Arlandautredningen, som anordnades av Socialdemokraterna och Moderaterna i riksdagens trafikutskott samt Svenskt Näringsliv. Tågföretagen välkomnar de järnvägsrelaterade infrastruktursatsningar i utredningen som är nödvändi
Trots att mycket skiljer Sveriges samtliga riksdagspartier åt finns ändock en gemensam vision om en stark och robust järnväg. Kanske är det dags att våga lägga partipolitiken åt sidan för det gemensamma bästa och säkerställa att Sverige har en fungerande järnvägsinfrastruktur som i slutändan leder till fungerande arbetsmarknad, konkurrenskraftiga företag och en ökad BNP.
Så kom till sist den efterlängtade nationella infrastrukturplanen. Det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar.
Rregeringens sista budget innehöll inte några nyheter – regeringen har tidigare presenterat höjd miljökompensation och miljonsatsning på yrkeshögskola och nationell yrkesutbildning. Det är beklagligt att regeringen valt att inte gå vidare med förslaget om till hälften slopad förmånsskatt på periodkort i kollektivtrafiken samt att beloppsgränsen höjs för reseavdrag.
Branschorganisationerna inom den svenska kollektivtrafiken har enats om målet att 2030 ska 4 av tio motoriserade resor ska vara kollektiva 2030. Man har tillsammans uppvaktat regeringen kring fler av de satsningar som behövs. Besvikelsen är därför stor när budgetpropositionen idag offentliggörs.
I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastningdå banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år. Det råder också fortsatta utmaningar med anledning av skyfallen i Västernorrland.
Nederbördens långtgående konsekvenser beror på flera faktorer. Den första faktorn är bristen på robusthet och redundans till följd av den omfattande underhålls- och kapacitetsskulden. Den andra faktorn är den långsamma klimatsäkringen av anläggningen med anledning av de eskalerande klimatförändringarna. Händelserna förstärker budskapet att förändringar måste ske.
Den 30 september kommer Trafikverket att lämna sitt förslag till stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas. Kostnaderna för ombordsystemen har ökat markant och prototypkostnader varierar stort och är betungande. Ytterligare som försämrar konkurrenskraften för industrin är järnvägens banavgifter som har ökat 600 procent på 15 år och cirka 40 procent sedan årsskiftet.