I veckan deltog Tågföretagen i tre seminarier i syfte att belysa järnvägens och järnvägsföretagens betydelse för Sverige. Det första seminariet var ett riksdagsseminarium kring Arlandautredningen, som anordnades av Socialdemokraterna och Moderaterna i riksdagens trafikutskott samt Svenskt Näringsliv. Tågföretagen välkomnar de järnvägsrelaterade infrastruktursatsningar i utredningen som är nödvändi
Trots att mycket skiljer Sveriges samtliga riksdagspartier åt finns ändock en gemensam vision om en stark och robust järnväg. Kanske är det dags att våga lägga partipolitiken åt sidan för det gemensamma bästa och säkerställa att Sverige har en fungerande järnvägsinfrastruktur som i slutändan leder till fungerande arbetsmarknad, konkurrenskraftiga företag och en ökad BNP.
Så kom till sist den efterlängtade nationella infrastrukturplanen. Det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar.
Rregeringens sista budget innehöll inte några nyheter – regeringen har tidigare presenterat höjd miljökompensation och miljonsatsning på yrkeshögskola och nationell yrkesutbildning. Det är beklagligt att regeringen valt att inte gå vidare med förslaget om till hälften slopad förmånsskatt på periodkort i kollektivtrafiken samt att beloppsgränsen höjs för reseavdrag.
Branschorganisationerna inom den svenska kollektivtrafiken har enats om målet att 2030 ska 4 av tio motoriserade resor ska vara kollektiva 2030. Man har tillsammans uppvaktat regeringen kring fler av de satsningar som behövs. Besvikelsen är därför stor när budgetpropositionen idag offentliggörs.
I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastningdå banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år. Det råder också fortsatta utmaningar med anledning av skyfallen i Västernorrland.
Nederbördens långtgående konsekvenser beror på flera faktorer. Den första faktorn är bristen på robusthet och redundans till följd av den omfattande underhålls- och kapacitetsskulden. Den andra faktorn är den långsamma klimatsäkringen av anläggningen med anledning av de eskalerande klimatförändringarna. Händelserna förstärker budskapet att förändringar måste ske.
