Kommunfullmäktiges beslut i korthet

Kommunfullmäktiges beslut i korthet: Nej till kommunal jobbgaranti för socialbidragstagare Umeå kommun kommer inte att införa en kommunal jobbgaranti för arbetslösa socialbidragstagare. Folkpartiet föreslog i en motion att Umeå kommun ska införa en jobbgaranti för personer som får försörjningsstöd (före detta socialbidrag). Om orsaken till bidragsberoendet är brist på arbete ska kommunen se till att socialbidragstagaren är i arbete fem dagar senare, enligt förslaget. Folkpartiet ville också att Umeå kommun ska uppvakta regeringen och föreslå att socialtjänstlagen ändras så att brukarna får en snabbare individuell bedömning. Men fullmäktiges svar blev ett nej. Kritikerna i kommunfullmäktige tycker att det är Arbetsförmedlingen som har huvudansvaret för att arbetslösa aktivt söker jobb, och så snart som möjligt kommer ut på den reguljära arbetsmarknaden. De tycker inte att kommunens socialtjänst ska ta på sig huvudansvaret. Kristdemokraterna valde, som enda parti, att stödja motionen. – Arbete är nyckeln till integration. Arbetslinjen borde därför vara en självklarhet. Arbete är alltid bättre än arbetslöshet, säger Britt-Marie Lövgren, kommunalråd och gruppledare för Folkpartiet. Idag samarbetar socialtjänsten bland annat med AMA (arbetsmarknadsavdelningen) för att så många som möjligt (i gruppen yngre än 25 år) ska få arbete eller praktik så snart som möjligt. – Vi har till exempel redan en ungdomssluss där vi erbjuder ungdomar under 25 år arbete eller praktik, säger socialnämndens ordförande Eva Andersson (s). I den kvalitetsdeklaration som skrevs och antogs 2004 lovar socialtjänsten att de tillsammans med AMA ska kunna erbjuda brukaren arbete eller sysselsättning inom 14 dagar. En utvärdering som ska visa om målet är nått ska göras under 2005. Socialtjänsten och skolan förbereder också en ungdomsportal, ett sätt att slussa in unga människor i sysselsättning på ett effektivt sätt – i ett tidigt skede. För mer information kontakta: För mer information kontakta: Britt-Marie Lövgren (fp) 070-227 87 77 britt-marie.lovgren@umea.se För mer information kontakta: Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070-669 00 10 jorgen.boman@umea.se Mäns våld mot kvinnor: Nej till förslag om nytt handlingsprogram Folkpartiets förslag om att ta fram ett nytt handlingsprogram mot våld mot kvinnor vann inget gehör i kommunfullmäktige. Fullmäktige tycker inte att ett sådant behövs eftersom socialtjänsten redan har ett handlingsprogram för att förhindra mäns våld mot kvinnor. 1994 anmälde 18600 kvinnor till polisen att de utsatts för våldtäkt eller försök till våldtäkt. År 2003 hade siffran stigit till cirka 22500. Det är bland annat mot bakgrund av dessa fakta som Folkpartiet skrivit en motion där partiet föreslår att ett nytt handlingsprogram tas fram. Handlingsprogrammet som Folkpartiet ville införa ska bland annat baseras på utbildningssatsningar, ett utvecklat samarbete mellan till exempel polis, kvinnojour och socialtjänst, samt ett garanterat skydd för utsatta personer. Socialtjänsten skriver i sitt yttrande att man till stor del jobbar utifrån dessa utgångspunkter redan idag. Kvinnor som blivit utsatta för våld erbjuds tillfälligt skyddat boende. Samarbetet med landstinget, bland annat i form av projektet Kvinnofrid, är väl utvecklat. Fler utbildningsinsatser välkomnas också. En majoritet i kommunfullmäktige tycker att den gamla handlingsplanen räcker, men också att kraftansträngningarna för att förhindra våldet måste öka. Kommunens nämnder ska därför, varje år från och med i år, redovisa hur de jobbar för att komma till rätta med problemen. Kristdemokraterna och Centern röstade bifall till motionen. För mer information kontakta: För mer information kontakta: Britt-Marie Lövgren (fp) 070-227 87 77 britt-marie.lovgren@umea.se För mer information kontakta: Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070-669 00 10 jorgen.boman@umea.se Ett steg mot ett kommunalt samlingskartverk Kommunen är på väg att få ett nytt kartverk som visar var alla ledningsnät finns. Höjd säkerhet och bättre ekonomi tros bli effekterna. Nu ska Umeå Energi, UMEVA och Samhällsbyggnadskontoret genomföra en förstudie. Ledningsnäten i Umeå består av elledningar, fjärrvärme, fjärrkyla, gatubelysning, datanät med mera. Förstudien är en konsekvens av en motion skriven av Centerpartiet. Centern vill se en samlad dokumentation av näten, ett förslag som ingen i fullmäktige satte sig emot. Fullmäktige valde ändå att göra som kommunstyrelsen föreslog, det jag vill säga att först börja med att genomföra en förstudie. Förutsättningarna för underhåll och planering blir bättre. En samlad dokumentation skapar också bättre möjligheter att öka driftsäkerheten i samhället. – Vi lever i ett sårbart samhälle, om vi får ett nytt samlingskartverk så sparar vi pengar samtidigt som säkerheten ökar, säger centerpartiets Nils Häggström. För mer information kontakta: Sven-Olov Edvinsson (c) 070-60 266 34 sven-olov.edvinsson@umea.se Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070-669 00 10 jorgen.boman@umea.se Kameraövervakning tillåten efter skoltid Kommunen har tagit fram en policy för kameraövervakning av Umeå kommuns skolfastigheter. Grundregeln är att kamerainspelning bara får ske då skolorna är stängda och larmade. Det krävs ett politiskt beslut för att en kamera ska få sättas upp. Inomhus kan kameror sättas på särskilt utsatta platser. Information om att kameraövervaknings ska ges via skyltning. Brandförsvar och Säkerhet får ansvar för regelbundna utvärderingar. Om en för- och grundskola vill ha en övervakningskamera är det för- och grundskolenämnden som fattar beslut efter att ha tagit hänsyn till vad den nya policyn säger I kommundelen Holmsund har kameraövervakningen gett goda effekter. – En vinst är att vi snabbt fått kunskap om vilka ungdomar som ligger bakom skadegörelsen. Det har gjort att vi kunnat fånga upp dem i ett tidigt skede. En konsekvens av det är att kostnaderna minskat, säger Peter Olofsson, ordförande i Holmsund/Obbola kommundelsnämnd. Elever och personal från Holmsund säger i en enkät att de tycker att kamerorna är okej. Om fem år kommer kommunen att göra en grundlig utvärdering för att se vilka effekter kamerorna har. Vänsterpartiet, Folkpartiet, och Rättvisepartiet socialisterna röstade emot att kameror ska få användas inomhus efter skoltid. För mer information kontakta: Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070-669 00 10 jorgen.boman@umea.se Nytt huvudavtal för Botniabanan Kommunen och staten har tecknat ett nytt huvudavtal för Botniabanan. Det första avtalet tecknades 1997. Sedan dess har det hänt en hel del. Förändringar i lagar och indexuppräkningar har delvis förändrat förutsättningarna. Därför tecknas nu ett nytt avtal. Enligt det nya avtalet ska Botniabanan vara färdig år 2010. Kostnaderna har också ökat från 8,2 miljarder (kostnadsläge 1997) till 13,2 miljarder (kostnadsläge 2003). Kostnaderna för resecentra har också ökat, från 600 miljoner kronor till 750 miljoner kronor. Syftet med Botniabanan är att skapa en järnväg av nationell betydelse genom Norrland av samma standard som i övriga Sverige. Botniabanan blir en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet som binder samma de nordliga delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland med övriga Europa. För persontrafiken innebär Botniabanan att helt nya marknader öppnas för snabbtåg. För mer information kontakta: Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070-669 00 10 jorgen.boman@umea.se