Kommunfullmäktiges beslut i sammandrag

Kommunfullmäktiges beslut i sammandrag: Tillåtet att avidentifiera personuppgifter vid rekrytering Kommunfullmäktige säger nej till Folkpartiets förslag att Umeå kommun alltid ska avidentifiera sökandes personuppgifter i samband med rekrytering. Beslutet innebär dock att kommunens förvaltningar får tillämpa modellen om de själva tycker att det är lämpligt. Beslutet föregicks av en lång debatt om integrationspolitik. – Medveten och omedveten diskriminering måste bekämpas. Vårt förslag ger alla samma chans att få ett jobb inom Umeå kommun, oavsett bakgrund, och nationalitet, säger oppositionsrådet Britt-Marie Lövgren (fp). Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, och Rättvisepartiet socialisterna stödde Folkpartiet och ville anta motionen. Men att införa ett generellt krav på förvaltningarna att vid alla tillfällen använda avidentiering som metod gillades inte av Socialdemokraterna, Moderaterna, och Centerpartiet. – Om någon vill testa modellen är det okej, men det blir inget generellt krav, säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s). Umeå kommun är en de största arbetsgivarna i Västerbotten med cirka 11~600 anställda. Andelen kommunanställda med invandrarbakgrund var under 2004 6,6 procent, en alltför låg siffra enligt alla partier i kommunfullmäktige. Den modell för avidentifiering som Folkpartiet ville införa i Umeå kommun har provats i några kommuner i Sverige, däribland Mellerud. Stadsledningskontoret skriver i sitt yttrande att: ”tilltron till chefernas ambition om mångfald i arbetsgrupperna bör vara vägledande och ges ytterligare styrka genom utbildning i mångfaldsfrågor”. För mer information kontakta: Britt-Mari Lövgren (fp) Kommunalråd 070-22 78~777 britt.mari.lovgren@umea.se Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Svensk lag ska gälla för företag som säljer tjänster till kommunen Entreprenörer och leverantörer som har avtal med Umeå kommun är skyldiga att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal åsidosätts. Det står att läsa i kommunens upphandlingsregemente. Denna formulering blev också kommunfullmäktiges svar på Rättvisepartiets motion om att kollektivavtal ska gälla för de företag som gör affärer med kommunen efter en upphandling. Bakgrunden till debatten i kommunfullmäktige är en motion från Rättvisepartiet socialisterna. Rättvisepartiet kräver i motionen att ”kommunen i alla upphandlingar kräver att anbudsgivande entreprenörer verksamma i Sverige och av dem eventuellt anställda underentreprenörer verksamma i Sverige har tecknat svenska kollektivavtal” I mars antog kommunfullmäktige ett nytt upphandlingsreglemente. Där står att ”entreprenören/leverantören är skyldig att vidta åtgärder så att inte lag eller gällande svenska kollektivavtal åsidosätts. Om entreprenören/leverantören inte tecknat svenska kollektivavtal skall ändå motsvarande villkor gälla för entreprenörens/leverantörens anställda” Om leverantören inte följer detta kan kommunen säga upp avtalet. Formuleringen ovan står också att läsa i kommunstyrelsens svar på motionen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, samt Rättvisepartiet socialisterna tycker att den formuleringen räcker för att tillgodose att reglerna följs. De röstade därför bifall till kommunstyrelsens svar. De borgerliga partierna anser att denna regel är ett hinder för de småföretagare som vill lämna anbud och sälja tjänster till Umeå kommun. De röstade därför på avslag på motionen. För mer information kontakta: Ingrid Eriksson (rätt.soc) Gruppledare Rätt - Soc Telefon bostad: 090- 19 35 92 E-post: rattvisepartiet.umea@telia.com Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Undervisning om brott mot mänskligheten obligatorisk i skolorna Folkpartiet har skrivit en motion där de föreslår att skolorna ska upplysa om kommunismens brott. Kommunfullmäktiges och skolnämndernas svar blev att skolorna är skyldiga att undervisa om brott mot mänskligheten, vilket de också gör. Att upplysa om kommunismens brott mot mänskligheten är en del i skolornas uppdrag. Det är viktigt och bra, enligt alla partier i kommunfullmäktige. De båda skolnämnderna har lämnat varsitt yttrande till kommunfullmäktige. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden tycker att det är svårt att hitta bra läromedel om kommunismen brott och efterlyser därför en gemensam satsning på att införskaffa nya läromedel. För och grundskolenämnden skriver i sitt yttrande att ”det tyvärr finns många brott mot mänskligheten såväl i historisk tid som i nutid. När efterkrigshistorien behandlas i undervisningen har Sovjet och Östblocket en central plats” Skolan tycker också att den är skyldig att bidra till att nya övergrepp inte uppstår. För mer information kontakta: Britt-Mari Lövgren (fp) Kommunalråd 070-22 78~777 britt.mari.lovgren@umea.se Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Nej till obligatoriskt EKG-test Kristdemokraternas förslag om erbjuda alla skolungdomar ett EKG-test vann inget gehör i kommunfullmäktige. Metoden är inte tillräckligt bra, enligt en majoritet av kommunfullmäktiges politiker. Det är plötsliga dödsfall bland idrottande ungdomar som är bakgrunden till att Kristdemokraterna valt att skriva en motion till kommunfullmäktige. Kristdemokraterna vill erbjuda en fysisk hälsokontroll med fullständig EKG-undersökning till kommunens skolungdomar. Kristdemokraterna efterlyser också en bättre dialog mellan barnen, skolan och idrottsklubbarna. Kommunfullmäktige säger nej till förslaget och väljer att följa skolhälsovårdens och för- och grundskolans rekommendationer och beslut. Metoden är inte heltäckande och tillförlitlig. Att EKG-testa ungdomar är ett ansvar för skolhälsovården om den bedömer att det är nödvändigt. För mer information kontakta: Helen Edlund (kd) 090- 12 65 29 E-post: helen.edlund@umea.se Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Handelspolicyn skrotas ej Kommunens handelspolicy gäller än. Moderaterna, Folkpartiet, och Centern vann inget gehör för sitt förslag att omedelbart skrota det omstridda planeringsinstrumentet. En majoritet i kommunfullmäktige tycker precis som stadsledningskontoret att handelspolicyn har en viktig funktion att fylla. Kritikerna hävdar bestämt att ett antal händelser den senaste tiden har gjort handelspolicyn överflödig. Det planerade handelsområdet Klockarbäcken är fortfarande på planeringsstadiet. Men kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund tror på Klockarbäcken. – Jag har goda förhoppningar om att vi får fler intressenter att få upp ögonen för Klockarbäcken under hösten, sade Lennart Holmlund under debatten. Handelspolicyn används för att göra strategiska bedömningar av lokaliseringar. Handelspolicyns förespråkare tycker att den är ett viktigt hjälpmedel för att Umeå kommun ska kunna erbjuda tydliga och långsiktiga spelregler. Policyn detaljstyr inte vilken handel eller vilka aktörer som ska etableras på en viss plats. För mer information kontakta: Britt-Mari Lövgren (fp) Kommunalråd 070-22 78~777 britt.mari.lovgren@umea.se Kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s) 090-16 12 01 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Umeå vill bli Europas kulturhuvudstad Umeå vill bli Europas kulturhuvudstad 2014. Kommunfullmäktige har ställt sig bakom kulturnämndens initiativ. 2014 står Sverige och Lettland på tur för att nominera de två ”kulturhuvudstäder”, som årligen utses av EU. De tio år som återstår kan bli en kulturresa som steg för steg, år för år, förstärker och profilerar Umeå som ”kulturhuvudstaden i norr”. Hittills har Kalmar, Lund och Göteborg anmält sig som kandidater. Den svenska regeringen väntas ha stor påverkan på det beslut som troligen fattas 2010 av EU. – Kulturen får människor att växa. En miljö med mycket kultur i är attraktiv och lockar till sig människor, säger kommunfullmäktiges ordförande Marie-Louise Rönnmark (s). Det är inte målet som är det viktigaste. Det är åtgärderna på vägen dit som politikerna ser som det mest väsentliga. – Vi vet av erfarenhet att satsningar på kultur också ger ringar på vattnet. Det är viktigt att nu bilda breda allianser. Universitetet och näringslivet, medborgare och kulturarbetare kommer att inbjudas att delta. Umeå ska bli kaxigare och bättre på att visa upp sig, säger oppositionsrådet Britt-Marie Lövgren (fp) Företrädare för Umeå kommun har studerat hur tidigare kulturhuvudstäder jobbat för att utvecklas och bli utsedda av EU till kulturhuvudstad. Viktiga framgångsfaktorer är bland annat en lång planeringstid, politiska enighet, och förankring hos medborgarna. Bergen, Newcastle och spanska Salamanka är tre städer som på olika sätt utvecklats mycket som en följd av kulturhuvudstadsåret. I Salamanka ökade turismen med 3 miljoner personer under det år då Europas blickar var vända mot den spanska staden. Detta är några exempel på tillgångar som Umeå ska konkurrera med: - Ljuset och miljöerna - De kreativa ungdomarna - Ursprungsbefolkningen - Sveriges största teaterförening - Norrlandsoperan - Biblioteken och folkbildningstraditionerna Innan halvårsskiftet kommer kulturnämnden att presentera en struktur för hur arbetet ska organiseras. Bland de svenska konkurrenterna återfinns bland annat Lund, Malmö, och Kalmar. Rättvisepartiet ställde sig inte bakom kommunens ansökan om att bli Europas kulturhuvudstad 2014. För mer information kontakta: Marie-Louise Rönnmark Kommunalråd (s) Umeå kommun 070-655 64 84 marie-louise.ronnmark@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070-669 00 10 jorgen.boman@umea.se