Överskott går till avbetalning av pensionsskuld

Kommunen använder 90 miljoner kronor ur fjolårets överskott till att betala pensionsskulden för anställda födda 1940 och 1941. Skulden betalas med hjälp av en så kallad försäkringslösning, vilket innebär att ett försäkringsbolag ser till att kommunens skuld betalas. Alla Sveriges kommuner och landsting har samma problem, det vill säga pensionsskulden är stor och den växer. Om pensionsskulden inte betalas så kommer det på sikt att leda till att fullmäktige får mindre pengar att fördela till skola, omsorg och andra verksamheter. Det är det positiva resultatet (överskottet) från år 2005 som nu gör det möjligt att betala en del av den totala pensionsskulden. Umeå kommuns totala pensionsskuld är idag 1,5 miljarder kronor. På initiativ av Kristdemokraterna beslutade fullmäktige också att ge kommunstyrelse i uppdrag att lägga fast en strategi for fortsatta inlösningar av pensionsskulden. För mer information kontakta: Lennart Holmlund (s), kommunstyrelsens ordförande 090-16 12 01, 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Ekonomidirektör Olof Burström 090-16 11 03 070-630 24 00 olof.burstrom@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070-669 00 10 jorgen.boman@umea.se Nej till minimilön för kommunanställda Umeå kommun kommer inte att införa en minimilön för personal som tjänar mindre än 17 000 kronor i månaden. Förslaget från Rättvisepartiet socialisterna röstades ner av alla partier i kommunfullmäktige. Rättvisepartiet för fram flera argument för sitt förslag. De tycker bland annat att minimilöner skulle göra det lättare att rekrytera. Löneskillnader mellan kvinnligt dominerade och manligt dominerade yrken skulle också minska, anser Rättvisepartiet. – Motionens syfte är att minska löneklyftorna, säger Ingrid Eriksson, gruppledare i Rättvisepartiet socialisterna. Kommunfullmäktige motiverar sitt nej med att en höjning av lönerna till 17 000 skulle innebära att många andra yrkesgrupper också kräver höjningar. Kommunens kostnader för löner skulle öka drastiskt, eftersom 7 500 personer tjänar 17 500 eller mer. Kostnaderna för löner är den största utgiften i den kommunala budgeten. – Pengarna som är avsatta till löner skulle inte räcka och då skulle vi bli tvungna att skära ner i verksamheterna eftersom inga partier utom möjligtvis Rättvisepartiet vill höja skatten, säger kommunstyrelsens ordförande Lennart Holmlund (s). Kommunfullmäktige har sedan tidigare beslutat att satsa 5,5 miljoner på låglönesatsningar under 2006. Det har resulterat i högre löner för till exempel personliga assistenter. Alla partier sade nej till motionen, utom Miljöpartiet som yrkade på en återremiss eftersom man ville veta mer, bland annat om fackens åsikter om motionens innehåll. För mer information kontakta: Ingrid Eriksson Gruppledare Rättvisepartiet Socialisterna 090- 19 35 92 rattvisepartiet.umea@telia.com Lennart Holmlund (s), kommunstyrelsens ordförande 090-16 12 01, 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070-669 00 10 jorgen.boman@umea.se Elevstöd har högsta prioritet – men någon ”Läsa-skriva-räkna-garanti” blir det inte Elever med behov av stöd har alltid rätt att få kvalificerad hjälp. Men någon ”Läsa – skriva – räkna - garanti” för elever i lågstadiet blir det inte. De goda intentionerna i Folkpartiets motion är alla överens om, men åsikterna går i sär när det gäller val av metod för att nå bästa möjliga resultat. Folkpartiet vill att barn som har svårt att lära sig läsa, skriva, och räkna ska få hjälp tidigare än idag och föreslår därför att en ”läsa – skriva - räkna garanti” införs på lågstadiet. Förslaget om en garanti innebär också att de elever som har problem ska få rätt till extra undervisning i svenska och matematik. Metoden skulle, enligt Folkpartiet, garantera att ingen lämnas på efterkälken. I motionen förslår Folkpartiet också att skolböckernas värde uppgraderas och att eleverna i grundskolan får behålla de viktigaste skolböckerna. Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, stödde motionen men det räckte inte för ett bifall. Alla partier är överens om att skolans viktigaste uppgift är att lära elever läsa skriva och räkna. Men att införa en garanti är fel metod, enligt en majoritet av kommunfullmäktiges politiker. Garantin skulle också enligt kritikerna vara ”till inte förpliktigande”. Mätningar av kunskap på lågstadiet görs redan idag regelbundet. Skolan är också enligt skollagen skyldig att sätta in stöd för dem som behöver det. Detta görs idag: Alla 6 och 7 åringars läsmognad kartläggs. Utifrån resultaten organiseras stödinsatser på individnivå och gruppnivå. I årskurs 2 görs diagnoser i svenska och matematik. Resultaten ligger till grund för hur skolan sätter in stödinsatser. I årskurs 3 genomförs ett lästest för att följa upp att stödinsatserna gett resultat. Från och med den 1 januari i år har alla grundskolans elever också rätt att ha en individuell utvecklingsplan. För mer information kontakta: Britt-Mari Lövgren (fp) Kommunalråd 070-22 78~777 britt.mari.lovgren@umea.se Lennart Holmlund (s), kommunstyrelsens ordförande 090-16 12 01, 070-550 47 85 lennart.holmlund@umea.se Jörgen Boman Pressinformatör Informationsenheten Umeå kommun 090-16 11 24 070- 669 00 10 jorgen.boman@umea.se