Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Uppföljning av för- och grundskolenämndens mål visar en positiv trend 2007

Uppföljning av fullmäktige målen kring barn och elever visar positiva trender och förbättringar inom flera områden. Ur en ekonomisk synvinkel visar dock för- och grundskolenämnden ett underskott på 6,7 Mkr för 2007. Uppföljning av nämndens övergripande mål, kommunfullmäktiges mål: Andelen 10-åringar som kan läsa och skriva ska årligen öka med det långsiktiga målet att uppnå 100 % Läs- och skrivdiagnos i åk 3 mäter andelen elever som ”kan läsa”. Där har Umeå kommuns elever förbättrat sin läskunnighet med 3 procentenheter. Den största förbättringen har skett för pojkar. – En trolig förklaring till det förbättrade resultatet är det stora arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling. Gapet mellan flickors och pojkars resultat minskar. Den kraftfulla satsningen har pågått i tre år och nu bär det frukt. Det visar vilken tid utvecklingsarbete tar och att pedagoger och lärare gjort ett fantastiskt arbete, säger Margareta Rönngren, ordförande i för- och grundskolenämnden. Andelen barn med godkända kärnämnen i åk 9 ska öka med målet att uppnå 100 % Den negativa trenden, där andelen behöriga elever till gymnasieskolan successivt minskat, bröts under år 2007. Andel elever i Umeå som är behöriga till gymnasieskolan ligger bra till i jämförelse med större städer i Sverige (92 % 2007 i Umeå, större städer 89 % 2007). Andelen elever med minst betyget Godkänd i minst 16 ämnen i slutbetyget har ökat under 2007 (84,4 % 2006 till 85,1 % 2007) och Umeå ligger även här bättre till än större städer i Sverige. Alla förskolor och skolor ska vara lugna och trygga platser med ökad arbetsro och utgöra en bra miljö för utveckling och lärande 2007 visar mätningarna samma höga siffra som 2005 vad gäller barns trygghet och trivsel i förskolan: 98 %. För grundskolan åk 1-6 finns inga jämförelsetal då enkät genomförs under våren 2008. Senaste siffrorna är från 2005 och precis som för förskolan väldigt höga. Trivseln sjunker med elevernas stigande ålder. I åk 7-9 uppgav 81 % år 2007 att de trivdes ganska bra eller mycket bra, 79 % att de finns tydliga regler för hur man ska uppträda i skolan. Att mäta och tolka ”lugn och ro i skolarbetet” är något som däremot behöver fördjupas. Elevinflytande ska öka i kommunens alla skolor Samma trend som ovan visar siffror från 2007 på elevernas upplevda inflytande över sin utbildning, det vill säga elever i lägre åldrar visar högre andel nöjdhet än elever i åk 7-9. Det formella inflytandet behöver förbättras inom för- och grundskoleförvaltningens enheter. I Umeå kommuns skolor ska det råda nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling. Alla skolor ska ha en plan för det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och trakasserier Alla skolor har en handlingsplan mot kränkande behandling, däremot visar mätningar att enbart 60 % av eleverna i åk 7-9 känner till skolans förebyggande arbete mot våld och kränkande behandling. Skolorna har eller arbetar med att revidera enligt de nya riktlinjerna och lagen om likabehandling som kom år 2006. Den nyligt genomförda Levnadsvaneundersökningen visar att 10 % av elever i åk 7-9 känt sig kränkt av andra elelver flera gånger under det senaste året, 6 % har vi flera tillfällen känt sig kränkta av en vuxen. 5 % av eleverna har också utsatts för hot så att de känt sig rädda. Underskottet på 6,7 Mkr visar som tidigare år på kostnader för minskat antal elever samtidigt som ersättning till fristående skolor ökat. Underskottet har dock kunnat minskas tack vare personalomställningar, effektiviseringar, försäljning av måltider, överskott i familjedaghem och lägre administrativa kostnader. Underskottet innebär att nämnden har 3,9 Mkr att ta igen under 2008 beroende på tidigare års överskott. – Bokslutet ser bra ut trots ett underskott på 6,7 Mkr, vilket är 0,5 % av för- och grundskolenämndens budget. Samtidigt står vi inför fortsatta utmaningar när det gäller personalomställningar utifrån minskat elevunderlag. Självklart ska vi tydliggöra det i kommande budgetprocess, säger Margareta Rönngren, ordförande i för- och grundskolenämnden. -------------------------------------------------------------------- Förstärkt skolinspektion upplevs positivt för att utveckla barn- och utbildningsverksamheter För- och grundskolenämnden ställde sig bakom remissvar till regeringens förslag om en förstärkt skolinspektion. 2006 genomförde Skolverket grundliga skolinspektioner av hela barn och utbildningsverksamheten inom Umeå kommun, något som upplevdes positivt och som legat till grund för fortsatt utveckling. Utredningen av Skolverkets tidigare utbildningsinspektioner har i huvudsak varit framgångsrik i sitt tillsynsuppdrag och generellt har skolor varit mycket nöjda. Det finns dock vissa brister som utredningen pekar på, bland annat att skolinspektionerna varit: · stark i tillsynen men svag i granskning av kvalité · olikheter i inspektionsrapporter minskar möjligheten att jämföra · grundskolan norm trots att inspektionerna omfattar alla skolformer · osystematiskt förarbete Nämnden är positiv till en självständig skolinspektion med ett framåtsyftande och utvecklande perspektiv. Umeå kommun önskar att tidsintervaller mellan inspektioner i kommunerna bör ge utrymme för analys, förbättringsarbete och därmed möjlighet till högre måluppfyllelse eftersom förändringsarbete ofta tar tid. Enligt utredningens förslag ska utbildningsinspektionen ha som huvuduppgift att granska verksamheters kvalitet och utöva tillsyn av regelefterlevnad i förhållande till styrande dokument. Nämnden anser att det är bra att utredningen tydliggör ansvarsfördelning mellan skolhuvudman, rektor och lärare. Granskning av undervisningens ändamålsenlighet i klassrummet ställer sig nämnden tveksam till. Hur ska den genomföras, vad som ska prioriteras och hur ska likvärdig bedömning garanteras? Inspektörers individuella preferenser kan äventyra validiteten. Däremot välkomnas att inspektioner ger signaler om allvarliga brister i en enhet. Tydliga kvalitetsdeklarationer baserade på forskning och erfarenhet och tydliga spelregler för bedömning behöver i så fall vara ledstjärna. Självvärdering och snabb återkoppling till skolhuvudmän i dialog och rapportform välkomnas också. Remissvaret har utarbetats i samarbete mellan alla nämnder som berör barn- och utbildning inom Umeå kommun. Ärendet ska nu vidare till Kommunstyrelsen. För ytterligare information kontakta: Margareta Rönngren (s), ordförande, mobil: 070-573 84 83 Stefan Nordström (m), vice ordförande, mobil: 070-690 79 39 Gabrielle Hultdin Informatör, För- och grundskoleförvaltningen 090-16 12 33, 070-345 12 33 gabrielle.hultdin@umea.se

Ämnen

Regioner

Kontakter