Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ny forskning visar hur komplexa konflikter och relationer påverkar regeringsbildningar och stabilitet.

    Hur påverkas regeringssamarbeten av ett komplext politiskt landskap?

    En ny studie av Jonas Lindahl, Umeå universitet, undersöker hur komplexa politiska landskap påverkar regeringsbildningar. Relationer mellan partier och affektiv polarisering spelar en större roll än ideologiska skillnader för regeringars stabilitet och överlevnad i dagens svåra politiska klimat.

  • Pandemin gav färre luftvägsinfektioner hos små barn

    Pandemin gav färre luftvägsinfektioner hos små barn

    Barn som föddes under covid-pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behandlades mer sällan med antibiotika jämfört med barn som föddes före pandemin. Det visar en studie från forskningsprojektet Northpop vid Umeå universitet och Region Västerbotten.

  • Victoria Lindgrens forskning visar hur normer har format skattelagstiftningen sedan 1920-talet.

    Så formar dolda ideal vårt skattesystem

    Ny forskning visar att olika ideal om god skattemoral och arbetsmoral har haft inflytande över utformningen av beskattningen av arbetsinkomster sedan 1920-talet. Det påverkar inte bara hur lagar utformas, utan också vilka beteenden som förväntas av oss som medborgare. Studien visar dessutom att kvinnor har haft särskilt svårt att leva upp till bilden av den goda skattebetalaren.

  • Röst och ansikte ledtrådar för AI vid ovanlig sjukdom

    Röst och ansikte ledtrådar för AI vid ovanlig sjukdom

    Med hjälp av artificiell intelligens, AI, samt röstinspelning och ansiktsfotografering med en vanlig mobiltelefon kan det bli möjligt att tidigt ställa diagnos för den ovanliga tumörsjukdomen akromegali. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • I Ilulissat på Grönland, liksom i många andra arktiska regioner, är vägar som byggts i känslig permafrostterräng särskilt utsatta för deformationer i markytan. Foto: Johanna Scheer

    Tinande permafrost hotar upp till tre miljoner människor i Arktis

    Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.

  • Curiosum, Umeå universitets science center, inför från den 18 januari fri entré för alla barn och ungdomar upp till och med 19 år. Foto: Gabriella Beans.

    Nu införs fri entré för barn och unga på Curiosum i Umeå

    Curiosum, Umeå universitets science center, inför från den 18 januari fri entré för alla barn och ungdomar upp till och med 19 år. Med detta initiativ vill Curiosum inspirera fler barnfamiljer och unga att upptäcka centret där vetenskap och teknik blir till spännande äventyr.

  • Tisdag 14 januari besöker tolv kvinnliga forskare från Ukraina Umeå universitet som en del av UNSTE-programmet (Ukraine Natural Science Talent Empowerment).

    Pressträff: Kvinnliga forskare från Ukraina besöker Umeå universitet

    Tolv kvinnliga forskare från Ukraina besöker Umeå universitet som en del av UNSTE-programmet (Ukraine Natural Science Talent Empowerment), finansierat av Svenska Institutets Baltic Sea Neighbourhood Programme. Programmet har initierats och drivs av forskare Olena Myronycheva vid Luleå Tekniska Universitet.

  • Träning bör anpassas efter barns biologiska förutsättningar

    Träning bör anpassas efter barns biologiska förutsättningar

    Många av dagens barn och ungdomar rör sig för lite. För att träningen ska fungera optimalt bör den anpassas efter barnets individuella biologiska förutsättningar och inte efter fysisk ålder, visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Detta eftersom barn utvecklas i olika takt bland annat beroende på när puberteten infaller.

  • Intissar Anan, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien. Foto: Mattias Pettersson.

    Upptäckt banar väg för nya strategier mot Skelleftesjukan

    Forskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd mekanism som har betydelse för hur den så kallade Skelleftesjukan uppkommer. Det handlar om en faktor som möjliggör att proteinet transtyretin klumpas ihop till mikroskopiska fibrer och därefter ansamlas i kroppens vävnader. Upptäckten kan öppna för att ett vanligt kosttillskott kan få betydelse mot den fruktade sjukdomen.

  • Ny forskning visar att barrträd har speciella sätt att anpassa sig för att klara vintrarna i norr. Foto: Johnér Bildbyrå AB

    Julgransforskning: Hur klarar barrträden tuffa vintrar?

    Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.

Visa mer