Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.
Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.
Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.
Forskning visar att sociala innovationer ofta är en oförbisedd del i kampen mot nutidens miljöutmaningar. Genom att inspirera till förändringar i sociala vanor, från hur vi konsumerar till hur vi återvinner, kan dessa initiativ bidra till en mer hållbar framtid.
Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.
Projektet Waste2Plastic vid Umeå universitet har fått 15 miljoner kronor från Energimyndigheten och sina industriella partners för att producera biologiskt nedbrytbar plast (PHA) med hjälp av mikroalger. Algerna odlas i avloppsvatten i Umeå och omvandlar koldioxid från rökgaser till biomassa.
I dag, 13 maj, publicerades 2024 års europeiska rapport ”Lancet Countdown on Climate change and health”. Där rapporteras om en rad negativa effekter i Europa från klimatförändringarna på människors hälsa, om saktfärdigt agerande vad gäller omställning och anpassning av samhället samt vilka möjligheter att skydda och förbättra hälsa som därmed går till spillo.
Det allt varmare klimatet förändrar dynamiken i tundramiljöer och får dem att släppa ut bundet kol, enligt en ny studie som publicerats i Nature. Dessa förändringar kan förvandla tundran från en kolsänka till en kolkälla, vilket förvärrar effekterna av klimatförändringarna.
Sedan februari i år håller fiskforskaren Pär Byström i rodret för ett av världens ledande centrum för forskning om klimateffekter i Arktis. – En viktig roll för oss forskare, förutom att bedriva högkvalitativ forskning, är att informera om de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna, säger han.
Sverige importerar restavfall för fjärrvärmeproduktion. Även om det finns ekonomiska fördelar pekar forskningen på betydande negativa miljö- och hälsopåverkningar.
Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.
Precis som människor kan bli solbrända, kan även växter skadas av för mycket solljus. För att skydda sig har de en inbyggd ”solskyddsmekanism”. Doktoranden Pierrick Bru, som arbetar med Alizée Malnoë vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet, har studerat en speciell del av denna mekanism hos växter, känd som qH, och upptäckt att den är väldigt anpassningsbar.
Om vi ska kunna begränsa klimatförändringarnas effekter är det bråttom. Det säger Ellen Dorrepaal vid Climate Impact Research Centre som forskar om hur växter och klimatet påverkar varandra. – Just nu är jag väldigt pessimistisk, säger hon.
Klimatförändringarnas effekter dödar människor och påverkar hälsan negativt för alltfler i världen. De växande hälsohoten kan förvärras, om vi inte omedelbart tar itu med klimatförändringarna. Redan vid en global uppvärmning på 1,14 grader ökar de mänskliga förlusterna snabbt, konstateras i den åttonde globala rapporten från Lancet Countdown on Health and Climate Change.
Regnskogarnas biologiska mångfald hotas av klimatförändringar. Forskaren Daniel Metcalfe utför storskaliga experiment för att förutse konsekvenserna – men var redo att stänga ner allt när pengarna tog slut. Nu beviljas han ett stort statligt bidrag från Formas för att fortsätta och utöka sitt arbete.
Forskare har hittat ett sätt att omvandla billigt skogsavfall, som kottar, till kolmaterial som kan användas till energilagring. Metoden gör det möjligt att enkelt och miljövänligt finfördela kol i vatten, även när det inte är vattenlösligt. Blandningen kan sedan sprejas på en yta för att framställa elektroder till superkondensatorer.
Arktis är utsatt för miljö- och klimatförändringar, samtidigt som den mänskliga exploateringen av landskapet ökar. Detta berör även det mångsidiga och värdefulla kulturarvet som finns i området. Människans historiska påverkan kan dessutom vara större i Arktis än vad forskare tidigare antagit, det framgår av en ny avhandling av Philip Jerand från Umeå universitet.
Växter ger oss syre genom fotosyntesen det lär vi oss i skolan. En internationell grupp av forskare har nu visat att barrträd, särskilt tidigt på våren när det samtidigt kan vara kallt och mycket ljust, förbrukar i stället för att producera syre genom att använda en ”primitiv” mekanism. Resultaten har publicerats nyligen i Nature Communications.
Utsläppen av koldioxid från kalkbränning i Sverige har minskats med mer än 36 000 ton per år. Det har skett genom ett samarbete mellan Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet, Nordkalk AB och Energimyndigheten.
När Klimatpolitiska rådet släpper sin årliga rapport är huvudbudskapet detsamma som många gånger tidigare: Klimatomställningen behöver accelerera. Men man konstaterar även att Sverige har tappat sin position i miljö- och klimatarbetet. Läs intervju med Umeåforskaren Annika Nordlund, som sitter som ledamot i Klimatpolitiska rådet.