Gå direkt till innehåll
Panoramaröntgenbild på tänder och käkar som visar uttalade karotisförkalkningar på båda sidor av halsen (till höger och vänster). Foto: Maria Garoff.
Panoramaröntgenbild på tänder och käkar som visar uttalade karotisförkalkningar på båda sidor av halsen (till höger och vänster). Foto: Maria Garoff.

Pressmeddelande -

Åderförkalkning i halspulsådern syns i röntgenbilder inom tandvården

Under tandläkarbesök görs ofta en panoramaröntgenundersökning för att få en generell bild av tänder och käkar. Som ett bifynd syns på panoramaröntgenbilder inte sällan tecken på åderförkalkningar inom området för halspulsådrorna. Individer med dessa tecken löper högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och bör därför få rådet att kontrollera eventuella riskfaktorer i förebyggande syfte, enligt en avhandling vid Umeå universitet.

– Karotisförkalkningar, det vill säga åderförkalkning i halspulsådern, i panoramaröntgenbilder är ett bifynd som sällan uppmärksammas av tandläkare, bland annat för att de inte haft kunskap om vad dessa bifynd har för betydelse, säger Maria Garoff, som är doktorand på Institutionen för odontologi och författare till avhandlingen.
– Min förhoppning är att våra resultat leder till att tandläkare i högre utsträckning kommer att uppmärksamma karotisförkalkningar och ge patienterna rådet att göra en hälsokontroll för att se om de har oupptäckta riskfaktorer kopplade till hjärt-kärlsjukdom och därmed erbjuds förebyggande behandling.

Enligt Maria Garoff är det viktigt att poängtera att karotisförkalkningar i panoramaröntgenbilder är ett bifynd och att tandläkare inte ska utföra denna undersökning enbart med syftet att leta karotisförkalkningar.

Forskargruppen som Maria Garoff arbetar i har i studier kunnat visa att individer med tecken på karotisförkalkningar i panoramaröntgenbilder i större utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med individer som inte uppvisar sådana förkalkningar. Hos vissa individer är förkalkningarna ett tecken på att de har en förträngning i halspulsådern, vilket innebär en förhöjd risk att drabbas av exempelvis stroke.

– När individer som redan innan hade en känd förträngning i halspulsådern undersöktes med panoramaröntgenbilder framgick att majoriteten hade karotisförkalkningar. Däremot så kan varken storleken eller utseendet på förkalkningarna i röntgenbilderna med säkerhet förutsäga hur stor själva kärlförträngningen är, säger Maria Garoff.

Avhandlingen bygger på studier av två huvudgrupper av patienter. Den största gruppen utgjordes av 165 tandvårdspatienter med tecken på karotisförkalkningar som upptäcktes i panoramaröntgenundersökningar. Patienterna undersöktes vidare med ultraljud för utredning av förträngningsgrad i halskärlen och deras medicinska journaler granskades avseende tidigare hjärt-kärlsjukdom och förekomst av riskfaktorer. Patienterna i denna grupp jämfördes med en köns- och åldersmatchad referensgrupp som inte uppvisade karotisförkalkningar i panoramabilden.

Den andra gruppen utgjordes av 121 patienter med redan känd förträngning i halskärlen. Alla undersöktes med panoramaröntgenbild och merparten fick sina förträngningar bortopererade efter röntgenundersökningen. Förekomst av karotisförkalkningar i bilderna undersöktes och de utopererade förträngningarna, de så kallade placken, analyserades för innehåll av kalk. Kalkmängden i de utopererade placken jämfördes med förträngningsgraden i kärlet och med möjligheten att upptäcka karotisförkalkningen i panoramabilden. Karotisförkalkningarnas utseende i röntgenbilden studerades för att utvärdera om utseendet kunde relateras till graden av förträngning i halskärlen, vilket inte var möjligt.

Maria Garoff är född i Tyskland och flyttade till Sverige som ung. Hon är uppvuxen i Stockholm och utbildade sig till tandläkare i Umeå. Efter att ha jobbat några år inom allmäntandvården påbörjade Maria sina doktorandstudier på Enheten för oral diagnostisk radiologi på Institutionen för odontologi. Parallellt går hon en specialistutbildning inom ämnet odontologisk radiologi. Efter avslutad doktorandtjänst kommer Maria slutföra sin specialistutbildning och därefter fortsätta jobba inom Västerbottens läns landsting.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen:
Fredagen den 3 juni försvarar Maria Garoff, Institutionen för odontologi, sin avhandling med titeln: Karotisförkalkningar i panoramabilden i relation till karotisstenos. (Engelsk titel: Carotid calcifications in panoramic radiographs in relation to carotid stenosis). Opponent: Professor Kostas Tsiklakis, National and Kapodistrian University of Athens, Grekland. Huvudhandledare: Docent Jan Ahlqvist.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal B, Byggnad 1D, 9 trappor, Norrlands universitetssjukhus.

För mer information, vänligen kontakta:
Maria Garoff, Institutionen för odontologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 61 78; 073-061 85 38
E-post: maria.garoff@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.