Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.
Forskare vid Umeå universitet har hittat ett sätt att bryta upp pollens skyddande skal – ett av världens hårdaste biomaterial – utan att skada den inre cellen och dess komponenter. Denna bedrift gjorde det möjligt att isolera och studera dess mitokondrier. Till forskarnas förvåning saknades flera av de proteiner som är viktiga för att upprätthålla mitokondriers energiproduktion.
Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.
Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.
Precis som människor kan bli solbrända, kan även växter skadas av för mycket solljus. För att skydda sig har de en inbyggd ”solskyddsmekanism”. Doktoranden Pierrick Bru, som arbetar med Alizée Malnoë vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet, har studerat en speciell del av denna mekanism hos växter, känd som qH, och upptäckt att den är väldigt anpassningsbar.
Hur påverkas svampsamhällen i marken av skogsbruksmetoder som syftar till att öka tillväxten? Doktorand Andreas Schneider har medverkat i utvecklingen av nya metoder för att analysera sekvenseringsdata vilket förbättrar möjligheterna att studera svampsamhällen. Han försvarar sin avhandling onsdagen den 1 juni vid Umeå universitet.
Pushan Bag, Umeå Plant Science Centre, visar i sin avhandling att barrträd har utvecklat speciella mekanismer som förhindrar skador på deras fotosyntetiska maskineri. Det gör att barrträd kan förbli gröna under vintern när temperaturen är låg men solinstrålningen är hög. Pushan Bag försvarar sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 20 maj.
Hur ser pollen ut som orsakar allergier? Vilka växter åt människor för tusen år sedan? Kan växter vara intressanta inom rymdforskningen? Lördag den 21 maj är en dag fylld nya kunskaper och olika aktiviteter kring växter och växtforskning på Curiosum vid Umeå universitet. Arrangör är Umeå Plant Science Centre.
International Human Frontier Science Program Organisation har tillkännagett de 65 unga forskare som valts ut för ett postdoktorsstipendium. En av dem och den enda från Sverige är Pushan Bag, doktorand i professor Stefan Janssons forskargrupp på Umeå Plant Science Centre vid Umeå universitet.
Att skogsbruk är bra för klimatet är en etablerad sanning inom svensk skogsindustri, politik och statsförvaltning, men idén är ifrågasatt av många internationella forskare. Nu visar forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet hur skogsavverkningar i olika delar av landet påverkar atmosfärens koldioxidhalt. Studien är publicerad i Environmental Research Letters.
Hur roligt är det att vara forskare? Rätt svar är jättekul! I samband med ForskarFredag i helgen testar Curiosum vid Umeå universitet ett helt nytt grepp att berätta om forskning nämligen genom stand-up.
En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att bubbelbarriärer kan leda fiskar bort från farliga passager i utbyggda älvar. Studien visar också att effekten är densamma vare sig om fisken är mer eller mindre benägen att ta risker. Johan Leander försvarar sina resultat den 17 september vid Umeå universitet.
För första gången har Umeåforskare med hjälp av kryoelektronmikroskopi lyckats ta fram en högupplöst bild av fotosystem II – fotosyntesens centrala komplex – i modellväxten backtrav. Det enorma komplexet ansvarar för den livsviktiga syrgasproduktionen i fotosyntesen som en gång möjliggjorde liv på vår planet. Studien är publicerad i Scientific Reports.
I syfte att stimulera arbetet med hållbar utveckling i Vindelälven-Juhttátahkkas biosfärområde finansierar Kempestiftelserna, Umeå universitet och SLU tillsammans en gästprofessur. I slutet av augusti är professor Julian D. Olden från University of Washington i USA på plats i Umeå.
Många växter kan enkelt förökas genom att ta sticklingar. Avgörande är att den kapade växtdelen kan bilda rötter, en process som kallas adventiv rottillväxt. Sanaria Abbas Jaafer Alallaq visar i sin avhandling att några molekylära regulatorer som kontrollerar bildandet av adventivrötter liknar varandra i örtartade jämfört med vedartade växter såsom gran och poppel. Hon försvarar sina resultat vid
Genen SLI1 i backtrav skyddar mot angrepp och får bladlöss att spotta 20 gånger innan de börjar ta upp sockerrik saft från växten. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens försvar. Den nya studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant, Cell & Environment.
Den 12-18 april sprakar Göteborg av populärvetenskapliga aktiviteter. I två olika digitala föreläsningar, ett riktat till lärare och ett till elever, berättar forskaren Natuschka Lee med kollegor om pollinatörer i vår natur.
Den genetiska variationen i gran skiljer sig inte nämnvärt mellan brukad och gammal skog från kust till fjälltrakter i Västerbotten. Men med nya skogsbruksmetoder i framtiden kan risker uppstå. Det skriver Helena Eklöf i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 26 mars vid Umeå universitet.
Vegetationens fördelning har rutinmässigt använts för att klassificera jordens klimatzoner. Umeåforskare etablerar klimatregioner baserat på ryggradsdjurens fördelning i en ny studie publicerad i eLife. De fann att även om klimatregioner för öknar, savanner och stäpper liknar varandra för ryggradsdjur och växter så finns det stora skillnader för tempererade och kalla klimat.
Varmare klimat, besvärligt vinterväder och minskande foderresurser på grund av konkurrens med annan markanvändning gör det allt svårare för renen att hitta mat i naturen. Det gör att renskötare kan tvingas till stödutfodring. En ny rapport om stödutfodring som en samarbetsprocess mellan renskötare från Norge, Sverige och Finland och forskare illustrerar många avvägningar och utmaningar.