Gå direkt till innehåll
LECs är lämpade för lösningsbaserade tillverkningsmetoder. Foto: Mattias Pettersson
LECs är lämpade för lösningsbaserade tillverkningsmetoder. Foto: Mattias Pettersson

Pressmeddelande -

Effektivt ljus utan sällsynta ädelmetaller

Moderna smartphoneskärmar och nya effektiva organiska ljuskällor innehåller dyra och miljömässigt problematiska jordartsmetaller. För en hållbar framtid måste vi fokusera på miljövänligare material. Forskare vid Umeå och Kyusho universitet visar att sådana material är ett praktiskt alternativ för effektiva ljusemitterande elektrokemiska celler. Studien publiceras i Nature Communications.

Artificiellt ljus finns överallt, till exempel i belysning och displayer. Nu när organiska ljuskällor kommit in på marknaden förutspås nya tillämpningar; allt från medicinsk diagnostik till integrering i elektroniska textilier. Det är i detta avseende som den ljusemitterande elektrokemiska cellen, LEC, är extra intressant. LEC är en supertunn och flexibel ljuskälla, som dessutom möjliggör billig och uppskalningsbar tillverkning – likt hur tidningar trycks.

Tyvärr innehåller dagens mest effektiva LECs, i likhet med många andra ljuskällor, sällsynta jordartsmetaller som iridium. Det gör dem inte bara dyra utan även miljömässigt problematiska. Att tillverka helt organiska ljuskällor som effektivt transformerar elektricitet till ljus och samtidigt är både billiga och återvinningsbara är dock en utmaning.

Positivt nog är vi på rätt väg genom en nyligt utvecklad grupp av helt organiska ljusemitterande material, som matchar effektiviteten hos de jordartsmetallbaserade. Dessa material har redan visat lovande resultat i komplexa high-end produkter, men dessvärre har prestandan inte imponerat lika mycket när de inkluderas i de enklare, och därmed billigare, LECs. Tills nu!

En rykande färsk studie av fysiker vid Umeå universitet, i samarbete med forskare vid Kyushu universitet, visar att starkt och effektivt ljus från LECs baserade på sådana helt organiska ljusemitterande material är möjligt.

Genom att förstå och nyttja det som gör LEC-tekniken unik, bland annat så kallad elektrokemisk dopning, har vi kunnat påvisa att dessa miljövänligare material är ett praktiskt alternativ även i LEC-komponenter.

– Komponentdesignen hos LEC är tillsynes enkel, men den dynamik som pågår i den tunna filmen och som möjliggör ljusemission är komplex. Den innefattar ett invecklat samspel mellan organiska halvledare och rörliga joner, som måste balanseras för att få starkt och effektivt ljus. Hur effektiva dessa organiska ljusemitterande material är beror nämligen mycket på deras nanoskopiska omgivning. Det är med detta i åtanke som vi lyckas förbättra prestandan, säger Petter Lundberg, doktorand på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.

Petter Lundberg är doktorand i gruppen för organisk fotonik och elektronik, som leds av professor Ludvig Edman, vid Institutionen för fysik. Gruppen arbetar bland annat med att utveckla LEC-tekniken. Fokus inom LEC ligger på att förbättra effektiviteten hos komponenterna, men även förenkla uppskalningsbara tillverkningsprocesser.

Läs mer om the Organic Photonics and Electronics Group vid Umeå universitet

Åtta pressbilder. Foto: Mattias Pettersson

Originalartikel:

P. Lundberg, Y. Tsuchiya, E.M. Lindh, S. Tang, C. Adachi and L. Edman: Thermally Activated Delayed Fluorescence with 7 % External Quantum Efficiency from a Light- Emitting Electrochemical Cell. Nature Communication 10. 5307 (2019). doi. 10.1038/s41467-019-13289-w

https://www.nature.com/articles/s41467-019-13289-w

För mer information, kontakta gärna:
Petter Lundberg, Doktorand vid Institutionen för fysik, Umeå universitet.
Mobil: 070-278 53 21
E-post: petter.lundberg@umu.se


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.