Projektet Waste2Plastic vid Umeå universitet har fått 15 miljoner kronor från Energimyndigheten och sina industriella partners för att producera biologiskt nedbrytbar plast (PHA) med hjälp av mikroalger. Algerna odlas i avloppsvatten i Umeå och omvandlar koldioxid från rökgaser till biomassa.
PFAS från vanligt hushållsavfall kan överleva höga temperaturer och spridas till miljön via rester från avfallsförbränning. En ny avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att den sorts PFAS som är vanligast förekommande i aska, kondensat och rökgaser även är den som är svårast att fånga upp när den spridits till miljön.
Att avlägsna föroreningar från avloppsvatten genom adsorbenter som aktivt kol är ofta ohållbart. När adsorbenterna är mättade måste de regenereras, vilket kan kräva höga temperaturer. Pierre Oesterles avhandling visar hur detta kan göras på ett mer miljövänligt sätt med hjälp av tryckkokarteknik.
Konstgjorda membran spelar en viktig roll inom områden som sjukvård, energilagring och resursåtervinning. Men tillverkningen är inte särskilt miljövänlig. I en avhandling från Umeå universitet presenterar Norafiqah Ismail nya lösningsmedel som överträffar de traditionella, giftiga alternativen när det gäller kostnad, hållbarhet och prestanda.
Högfluorerade kemikalier, PFAS, bryts inte ned fullständigt i avfallsförbränning och kan hittas i aska, processvatten och rökgaser. Det visar en ny studie av forskare vid Kemiska institutionen, Umeå universitet. Projektet utförs inom Företagsforskarskolan, i samarbete med Umeå Energi.
Forskare i Bio4Energy vid Umeå universitet har hittat en ny byggsten för bioraffinaderi. Den kan vara avgörande för att man i framtiden ska kunna använda rester av quinoa som odlas i extrema miljöer i Sydamerika.
Teknisk-naturvetenskaplig fakultets samverkanspris 2022 tilldelas forskarna Rainer Backman, Markus Broström och Matias Eriksson på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. I motiveringen betonas deras arbete med att skapa ett kompetenscentrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk.
Många havsområden, sjöar och vattendrag i Sverige har bottnar med förorenade sediment. Kemister vid Umeå universitet har framgångsrikt använt en innovativ teknik för sedimentsanering – SPEARS – i en fältstudie utanför Bureå i Västerbotten. Det är första gången som tekniken används i Europa.
Med bergvärmepumpsystemet på Norrlands universitetssjukhus i Umeå är det möjligt att sänka energikostnaden med 644 000 kronor per år och samtidigt minska koldioxidutsläppen med 92 ton. Det visar en avhandling av Anjan Rao Puttige, doktorand på Företagsforskarskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet.
Vanliga produkter i våra hem innehåller högfluorerade kemikalier, PFAS, som gör dem vatten- och fettavstötande. En ny studie i Chemosphere av forskare på Företagsforskarskolan vid Umeå universitet i samarbete med Umeå Energi visar att när dessa produkter hamnar i hushållsavfall kan PFAS läcka ut i naturen.
Kavitha Shanmugam föreslår en modell för bedömning av städers hållbarhet. Modellramverket, vilket sammanför två olika livscykelverktyg, tar hänsyn till den kombinerade effekten av stadens centrala tjänster inom vatten, avfall och energi och syftar till att öka graden av cirkularitet. Kavitha försvarar sin avhandling måndagen den 10 maj vid Umeå universitet.
Naser Tavajohi har tilldelats Kungliga Skytteanska Samfundets pris 2021 till yngre forskare på teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet. Prissumman är på 20 000 kronor.
I en ny bok med Umeå forskaren Natuschka Lee som redaktör och författare beskrivs forskares aktioner kring extremofila organismer och deras nytta inom olika områden.
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, stödjer ett forskningscenter inom vätgasforskning som leds av KTH och omfattar forskare från Umeå universitet. Centret är ett av fyra centra som får bidrag i utlysningen Agenda 2030 Research Centers, en utlysning som syftar till att hitta lösningar på FNs agenda 2030-mål. Varje center får 50 miljoner kronor.
Förutom att validera en metod för att snabbt analysera lipid-, kolhydrat- och proteininnehållet i mikroalger visar Jean Claude Nzayisenga att vissa alger kan producera biodiesel i mörker. Han testar också olika tillväxtförhållanden för att förbättra kvaliteten på algbiodiesel och parallellt behandla avloppsvatten. Han försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling vid Umeå universitet måndagen de
Forskningsmiljön Bio4Energy:s nya föreståndare är Leif Jönsson och Christoffer Boman, båda forskare vid Umeå universitet. Elisabeth Wetterlund vid Luleå tekniska universitet är utsedd till vice föreståndare.
Biomassa spelar en nyckelroll i utfasningen av fossila bränslen. Anders Rebbling presenterar i sin avhandling verktyg för att hantera askrelaterade drift- och miljöproblem vid förbränning av biomassa genom så kallad bränsledesign. Han försvarar sina resultat den 11 december vid Umeå universitet.
Moderna smartphoneskärmar och nya effektiva organiska ljuskällor innehåller dyra och miljömässigt problematiska ädelmetaller. För en hållbar framtid måste vi fokusera på miljövänligare material. Forskare vid Umeå och Kyusho universitet visar att sådana material är ett praktiskt alternativ för effektiva ljusemitterande elektrokemiska celler. Studien publiceras i Nature Communications.
Avfallsflöden från industri och jordbruk skulle kunna användas för produktion av kol som billig adsorbent för vattenrening. Mirva Niinipuu visar i sin avhandling på Företagsforskarskolan att kolmaterialens kapacitet att avskilja organiska vattenföroreningar var generellt låg, men att de har förbättringspotential. Avhandlingen försvaras vid Umeå universitet fredagen den 24 maj.
Kungl. Skytteanska Samfundet har beslutat tilldela forskaren Nils Skoglund samfundets pris på 40 000 kr till en yngre välförtjänt forskare inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet. Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober.
