GMO-beslut från Jordbruksverket ger växtförädlare hopp

Jordbruksverket har, som svar på frågor från forskare vid Umeå universitet och SLU i Uppsala, bekräftat tolkningen att vissa växter framtagna med CRISPR-Cas9-teknik inte faller inom EU:s GMO-lagstiftning. Detta kan öppna upp för användning av ”gen-editerade” växter i praktisk tillämpning och som redskap för att lösa några av mänsklighetens största utmaningar.

CRISPR-Cas9 är en teknik, uppfunnen i Umeå, som gör det möjligt att göra små editeringar i det genetiska materialet, editeringar som också kan uppstå naturligt. I stället för att hoppas på att dessa ska uppkomma genom naturlig rekombination kan de nu göras på ett riktat och precist sätt. CRISPR-Cas9 kan användas på olika sätt i växtforskning och växtförädling.

Växter som tagits fram med tekniker som faller inom den juridiska definitionen för genetiskt modifierade organismer (GMO) är oerhört hårt reglerade (i realiteten förbjudna utomhus i de flesta EU-länder) medan växter som faller utom definitionen får odlas fritt. Forskarvärlden har påpekat det orimliga i att växter som kan ha samma egenskaper - och därmed risker - hanteras totalt olika. Eftersom ”inom eller utom GMO-definitionen” avgör om växtforskare ska kunna utnyttja tekniken för praktiska tillämpningar har forskare och växtförädlare med spänning inväntat myndigheters besked i frågan om CRISPR-Cas9.

Utanför Europa har länder såsom Argentina sagt att tekniken bör falla utanför GMO-regelverket, men inom EU har inget besked lämnats. Det komplicerar diskussionen att tekniken kan användas på olika sätt; därför skulle vissa växter kunna falla innanför definitionen, andra utanför. Nu har för första gången konkreta fall granskats av en ansvarig myndighet inom EU, och i dag gav Jordbruksverket besked om backtravsplantor som på olika sätt har modifierats med CRISPR-Cas9-tekniken. Man menar att vissa av dem faller inom definitionen för GMO, medan andra inte gör det.

– Jordbruksverkets beslut är det enda logiska, säger Stefan Jansson, professor vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet.

Han och hans kollegor har använt flera olika tekniker, däribland CRISPR-Cas9, för att skapa växter (”mutanter”) som saknar ett protein, PsbS, en ”säkerhetsventil” i fotosyntesen. Vetenskapen betraktar dem som ekvivalenta men vissa av dem räknas som GMO medan andra inte gör det, vilket visar på problem med GMO-definitionen.

– Det vi nu har gjort ställer frågan på sin spets, säger Stefan Jansson. Vi kan med CRISPR-Cas9 skapa en växt som i ALLA avseenden är exakt likadan som en som inte räknas som en GMO. Sunt förnuft och vetenskaplig logik säger att om man har två identiska växter kan inte den ena vara förbjuden och den andra tillåten utan restriktioner – hur skulle en domstol kunna avgöra om odlingen bryter mot lagen? Men juridisk logik är inte alltid densamma som vetenskaplig logik, och därför är det oerhört viktigt att Jordbruksverket tolkat lagen på detta sätt.

Det konkreta fallet gäller bara forskarnas egen grundforskning om fotosyntesens mekanismer, men Stefan Jansson menar att tolkningen faktiskt öppnar för möjligheten att tekniken på ett effektivt ska kunna bidra till att lösa några av mänsklighetens största utmaningar som uttrycks i de hållbara utvecklingsmål som FN nyligen föreslog.

Jens Sundstöm, docent och lektor på Linnécentrum för växtbiologi och SLU arbetar i stället med en gen, AI20, som antas behövas för att växten ska kunna bilda ståndare, och därmed pollen.

– Vi hoppas också att denna logiska och klara tolkning kommer att gälla alla liknande fall i framtiden, säger Jens Sundström. EU-kommissionen har sedan en längre tid aviserat att man kommer att presentera sin tolkning av lagtexten, men har ännu inte kunnat enas i frågan – alla ”GMO-frågor” splittrar unionen och detta har lett till handlingsförlamning. Vi tror att Jordbruksverkets besked kommer att få stor uppmärksamhet internationellt.

För mer information, kontakta gärna:

Stefan Jansson, professor, Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet
Telefon: 070-677 23 31
E-post: stefan.jansson@umu.se,

Jens Sundström

Docent, Linnécentrum för växtbiologi i Uppsala och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Telefon: 072-573 72 17
E-post: jens.sundström@slu.se

Läs mer:

Faktablad som med bilder beskriver vad forskarna gjort i fallet PsbS

Mer utförlig bakgrundsbeskrivning av fallet PsbS

Frågan från Umeå (april 2014)

Komplettering från Umeå (mars 2015)

Jordbruksverkets beslut (november 2015)

Bakgrundsbeskrivning av fallet AI20

Frågan från Uppsala (maj 2015)

Jordbruksverkets beslut (november 2015)

Pressmeddelande från Jordbruksverket 17 november 2015

Bildtext: En av växterna allt handlar om: En del frön från denna backtrav kommer att räknas som GMO, andra inte. Foto: Stefan Jansson