Gå direkt till innehåll
Stödutfodring av renar. Illustration: Juliana D. Spahr
Stödutfodring av renar. Illustration: Juliana D. Spahr

Pressmeddelande -

Nordisk kunskap om utmaningar och möjligheter med stödutfodring av renar

Varmare klimat, besvärligt vinterväder och minskande foderresurser på grund av konkurrens med annan markanvändning gör det allt svårare för renen att hitta mat i naturen. Det gör att renskötare kan tvingas till stödutfodring. En ny rapport om stödutfodring som en samarbetsprocess mellan renskötare från Norge, Sverige och Finland och forskare illustrerar många avvägningar och utmaningar.

Den nya rapporten är ett resultat av en tvådagars workshop som hölls i Kiruna 2018, då forskningsnätverken CLINF, ReiGN och REXSAC arrangerade ett möte med renskötare från Norge, Sverige och Finland. Forskare med olika akademisk bakgrund var närvarande för att delta i diskussionerna. Det övergripande målet var att föra samman flera kunskapssystem – mellan renskötare själva och mellan renskötare och forskare, samt över nationsgränser och språk – för att ta itu med stödutfodring av renar från olika perspektiv.

– Vårt mål var att skapa en möjlighet för renskötare att dela och utbyta sina kunskaper och erfarenheter av stödutfodring eftersom det finns skillnader i strategierna hos de nordiska länderna", säger Tim Horstkotte, en av huvudarrangörerna av workshopen tillsammans med Camilla Risvoll, Nordlandsforskning i Norge, och Élise Lépy, Uleåborgs universitet i Finland.

Han fortsätter:

– Att skapa mötesplatser där olika erfarenheter och kunskaper kan utbytas och kombineras kan bidra till att hitta lösningar och utveckla en bättre förståelse för hur man kan hantera utmaningar inom renskötseln i dag och i framtiden.

Under workshopen diskuterade renskötare likheter och skillnader i hur stödutfodring tillämpas i de tre länderna. De betonade också hur viktigt ett sådant utbyte var för att lära av varandra.

Då stödutfodring är en åtgärd vid exempelvis svåra snöförhållanden, en minskning av betesresurserna på grund av andra former av markanvändning eller förekomsten av rovdjur, anses det inte vara en långsiktig lösning, eftersom det inte löser de underliggande problemen. Dessutom kan ett ökat behov av stödutfodring öka risken för sjukdomar hos renarna eller förändra renarnas beteende på ännu okända sätt. Det kan också hota renskötseltraditionen, liksom överföringen av erfarenhetsbaserad kunskap mellan generationer.

Rapporten skrevs av forskarna i samarbete med de deltagande renskötarna för att säkerställa att deras röster representeras korrekt i sitt sammanhang.

– Texten skickades fram och tillbaka mellan oss och renskötarna flera gånger och dessutom översatte vi rapporten till flera språk vilket gjorde att den tog lång tid att färdigställa. Den samiska översättningen var viktig för oss, eftersom den är en central del i kulturen för samiska renskötare att använda sitt eget språk, säger Tim Horstkotte.

Rapporten finns nu på svenska, finska, norska, engelska och nordsamiska.
Läs rapport

Pressbilder
Illustration av Juliana D. Spahr

Seminarium

Fredag den 19 februari håller ekolog Tim Horstkotte en zoom-föreläsning under Umeå Arctic Seminars om stödutfodring inom renskötseln i Finland, Norge och Sverige – utgående från aktuell rapport.

Läs mer i kalendarium


Mer information om forskningsnätverken:

CLINF . Climate change effects on the epidemiology of infectious diseases and the impacts on Northern societies
www.clinf.org

REXSAC. Resource Extraction and Sustainable Arctic Communities REXSAC - A Nordic Centre of Excellence
www.rexsac.org

ReiGN. Reindeer husbandry in a Globalizing North
www.reign.no

För mer information, kontakta gärna:

Tim Horstkotte, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 070-302 42 14
E-post: tim.horstkotte@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.