Gå direkt till innehåll
Svepelektronisk foto på jästarten Kluyveromyces som tål mera extrema betingelser (högre temperaturer och andra substrat) än vanlig bagerijäst. Bild från Umeå Center for Electron Microscopy, UCEM. Foto: Cheng Choo Lee, Baraa Rehamnia och Natuschka Lee
Svepelektronisk foto på jästarten Kluyveromyces som tål mera extrema betingelser (högre temperaturer och andra substrat) än vanlig bagerijäst. Bild från Umeå Center for Electron Microscopy, UCEM. Foto: Cheng Choo Lee, Baraa Rehamnia och Natuschka Lee

Pressmeddelande -

Ny bok om liv i extrema miljöer

I en ny bok med Umeå forskaren Natuschka Lee som redaktör och författare beskrivs forskares aktioner kring extremofila organismer och deras nytta inom olika områden.

– Det känns spännande och jag hoppas att denna bok kan inspirera fler människor till detta forskningsområde, vi har faktiskt bara precis börjat skrapa på ytan! Det är jätteroligt att vi från Umeå universitet har fått bidra med just volymen kring biotekniska applikationer – astrobioteknik och astrobiologi är ju två specialområden som vi vill bygga upp i Umeå, säger Natuschka Lee, forskare på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Boken ingår i en ny internationell serie kring extremofilt liv på jorden och deras möjligheter, inte bara på vår egen planet utan även ute i rymden. Huvudredaktör för serien är den renommerade geo- och astrobiologen Dirk Wagner vid Helmholtz centret på universitetet i Potsdam i Tyskland.

Extremofila organismer upptäcktes först på slutet på 1960-talet och kom att bli vändpunkten i att bredda våra koncept kring livets definition och det blev också grunden till dagens astrobiologi. Extremofiler är också viktiga inom molekylärbiologin och biotekniken – många verktyg och processer hade inte kunnat utvecklas utan deras extrema egenskaper.

– Utan dem hade liv inte kunnat utvecklas under jordens tidiga historia, då ju jorden var allt annat än gästvänlig jämfört med den värld som vi är vana vid i dag. Vidare så erbjuder deras egenskaper oanade möjligheter inom astrobiologin – framför allt inom det nya spännande området astrobioteknik, säger Natuschka Lee.

I den nya boken Biotechnological applications of extremophilic microorganisms presenteras fjorton kapitel kring olika aspekter av extremofila organismers nytta – från ren grundforskning i livets evolution och molekylärbiologi till applikationer inom en rad olika ämnesområden där just nya möjligheter inom bioekonomi, grön ekonomi och medicinsk forskning introduceras.

Umeåforskarna Natuschka Lee, professor Christiane Funk och Francesco Gentili vid SLU Umeå, och deras kollegor och studenter bidrar i boken med egna kapitel. Texten omfattar till exempel de fascinerande björndjuren, vilka oanade möjligheter som finns hos jäst och hur olika fotosyntetiska mikroorganismer kan användas för nedbrytning av farliga kemikalier samt producera rent vatten, luft och energi.

Inom det svensk-sydafrikanska SASUF-programmet skrevs även i samarbete med Rashed Adeleke vid North West University Potchefstroom i Pretoria ett kapitel om nedbrytning av miljöfarliga polyaromatiska substanser i naturen.

Bokserien ger en god överblick över de senaste upptäckterna inom grundforskning i molekylärbiologi, medicinska applikationer, livsmedelsbioteknik, jordbruk, miljöbioteknik, och astrobioteknik och riktar sig till alla intresserade, från allmänheten till studenter och forskare.

– Vi har redan fått flera positiva kommentarer, bland annat från Vänföreningen till Christer Fuglesangs Space Center som har startat upp en ny rymdutbildning på gymnasienivå i Stockholm och som just nu funderar på om de vill implementera astrobioteknik i programmet. Detta är ju verkligen ett fantastiskt framtidsområde!

Fakta om boken:

N. Lee: Biotechnological applications of extremophilic microorganisms. https://www.degruyter.com/view/title/510918 

Ingår i bokserien Life in extreme environments, De Gruyter Förlag, Potsdam, Tyskland.
https://www.degruyter.com/view/serial/LEE-B?language=en

Umeå universitet bidrar med fyra kapitel kring psykrotrofa alger, cyanobakterier, extremofil jäst, polyextremofila björndjur och mikrober som bryter ned miljöfarliga substanser:

Lorenza Ferro, Fernanda H. B. De Miranda Vasconcelos, Francesco G. Gentili, and Christiane Funk. Photosynthesis at high latitudes – adaptation of photosynthetic microorganisms to Nordic climates

Marine Vandewalle-Capo, Eric Capo, Baraa Rehamnia, Merlin Sheldrake, and Natuschka M. Lee. The biotechnological potential of yeast under extreme conditions

Baraa Rehamnia, Renaud de Cherisey, Olivier Braissant, and Natuschka Lee.

Biotechnological potential of tardigrades

Rasheed Adeleke, Maryam Bello-Akinosho, Mphekgo Maila, and Natuschka M. Lee. Roles of extremophiles in the bioremediation of polycyclic aromatic hydrocarbon contaminated soil environment 


Vidare läsning:

Mer information om rymdgymnasiet

Hvilanutbildning

Det svensk-sydafrikanska SASUF-programmet

Foto:

Pressbild på jäst

För mer information, kontakta gärna:

Natuschka Lee, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Telefon: 090-786 5447
E-post: natuschka.lee@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.