Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.
Efter en spännande tävlingsdag stod klass 8CD på Hortlaxskolan i Piteå som segrare när regionfinalen av tävlingen Teknikåttan avgjordes på Umeå universitet på torsdagen. Tvåa blev 8B på Storsjöskolan i Umeå och tredjepriset gick till klass 8 på Silverskolan i Arjeplog.
Antibiotikaresistens är en global hälsoutmaning som inom några årtionden kan gå om cancer i dödlighet. Forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att uppkomsten av resistens kan förstås i mekanismen av hur bakterier bygger upp försvar mot att själva bli infekterade av virus. Det handlar om gener i bakterien som stör det angripande virusets möjlighet att föröka sig.
Att fatta beslut som påverkar stora grupper av människor kan vara utmanande, eftersom vi alla förhåller oss till normer på olika sätt. I sin doktorandforskning har Christian Kammler vid Umeå universitet studerat hur sociala simuleringar kan hjälpa beslutsfattare att förstå hur deras beslut påverkar människor, särskilt utifrån individers syn på normer.
Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Betong är världens mest använda byggmaterial – men tillverkningen av cement, den viktigaste komponenten i betong, orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu visar forskning vid Umeå universitet hur elektrifiering och koldioxidinfångning kan göra produktionen både mer energieffektiv och klimatsmart.
Forskare vid Umeå universitet har hittat ett sätt att bryta upp pollens skyddande skal – ett av världens hårdaste biomaterial – utan att skada den inre cellen och dess komponenter. Denna bedrift gjorde det möjligt att isolera och studera dess mitokondrier. Till forskarnas förvåning saknades flera av de proteiner som är viktiga för att upprätthålla mitokondriers energiproduktion.
Forskare vid Umeå universitet har nyligen utvecklat en mycket känslig metod för att upptäcka bakteriesporer — ihärdiga mikroorganismer som kan överleva extrema förhållanden och orsaka både matförgiftning och infektioner. Metoden har potential att förbättra livsmedelssäkerhet och sjukvård.
En forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat nya avancerade ljusstyrda verktyg som möjliggör exakt kontroll av proteiner i realtid i levande celler. Denna banbrytande forskning öppnar dörrar till nya metoder för att studera komplexa processer i celler och kan bana väg för betydande framsteg inom medicin och syntetisk biologi.
Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.
Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.
Vissa personer har naturligt högre nivåer av proteiner som skyddar dem mot covid-19. Nya studier vid Umeå universitet av vårt immunförsvar kan leda till mer individanpassade behandlingar av både covid-19 och autoimmuna sjukdomar.
I samband med Världsprematurdagen 2024 arrangerar Svenska Prematurförbundet, Lilla Barnets Fond och Svenska Neonatalföreningen den 15 november ett seminarium i Umeå med temat ”För tidigt födda barn – hur går det för dem och hur kan vi stödja på bästa sätt?”
Känsliga och personliga data, som medicinska journaler och bankuppgifter, kan nu förvaras säkrare än tidigare tack vare nya algoritmer som utvecklats vid Umeå universitet. De förbättrade algoritmerna minskar risken för dataläckage vid exempelvis systemuppdateringar.
Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.
När tunga maskiner ska bli robotar med självstyrande förmågor är säkerheten högsta prioritet. I ett nytt EU-projekt samarbetar forskare och industri för att ta fram pålitliga och effektiva AI-styrda maskiner som minimerar risken att skada människor eller miljön.
Årshögtiden är ett tillfälle för att fira och högtidlighålla akademiska framgångar och utnämningar vid Umeå universitet. Firandet består av ett gediget program som i år sträcker sig mellan 17–19 oktober med en del nya inslag.
Forskare vid Umeå universitet har avslöjat detaljer om hur bakterier signalerar med hjälp av kalcium för att reglera livsviktiga processer, på ett sätt som skiljer sig från mänskliga celler. Detta genombrott har betydelse i kampen mot antibiotikaresistens och för att öka säkerheten vid livsmedelsframställning.
Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.
I en värld där design ofta hyllas för sin roll i människans framsteg är det viktigt att också ifrågasätta denna sanning med kritisk blick. I sin doktorsavhandling undersöker Anja Neidhardt-Mokoena vilken roll design spelar för att upprätthålla diskriminerande och patriarkala system. Genom ett intersektionellt feministiskt perspektiv utforskar hon hur designmuseer kan hjälpa oss att tänka om.