Gå direkt till innehåll
Olivier Keech och Clément Boussardon har kommit fram till varför pollenkorn har en begränsad livslängd. Foto: Rebecca Forsberg
Olivier Keech och Clément Boussardon har kommit fram till varför pollenkorn har en begränsad livslängd. Foto: Rebecca Forsberg

Pressmeddelande -

Forskare lyckades bryta upp världens hårdaste biomaterial – fann ledtrådar till pollens livslängd

Forskare vid Umeå universitet har hittat ett sätt att bryta upp pollens skyddande skal – ett av världens hårdaste biomaterial – utan att skada den inre cellen och dess komponenter. Denna bedrift gjorde det möjligt att isolera och studera mitokondrier – delen av cellen som är ansvarig för energiproduktion. Till forskarnas förvåning saknades flera av de proteiner som är viktiga för att upprätthålla mitokondriers energiproduktion.

– Blommande växter är beroende av pollen för reproduktion, och pollen är på många sätt mycket speciella, säger Olivier Keech, forskare vid Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och gruppledare vid Umeå Plant Science Centre (UPSC).

Han förklarar att varje korn av pollen innehåller en liten kapsel – en cell, som bär på det manliga genetiska materialet som förs vidare till nästa generation.

När ett pollenkorn möter en honblomma från samma art kan befruktning ske och ge upphov till en ny generation. Men mötet sker inte alltid direkt. För att överleva tuffa miljöer har pollen utvecklat en specifik yttre struktur som skyddar cellen och möjliggör att pollenkornet kan färdas långa sträckor med vinden eller genom pollinatörer såsom insekter, fåglar eller reptiler.

– Pollens hårda, yttre skal består av ett av de hårdaste biomaterialen som vi känner till på vår planet. Det gör pollens yttre extremt motståndskraftigt mot skador, och vissa pollen kan bevaras i sedimentära bergarter i miljontals år, säger Olivier Keech.

Att ett pollenkorn kan överleva så pass länge är tack vare en inbyggd energiproduktion – mitokondrierna.

– De är en liten del av cellen som är avgörande för dess överlevnad, säger Olivier Keech.

Mitokondrier har sitt eget genetiska material, nödvändigt för deras biologiska funktion och särskilt för att producera energin som håller cellen vid liv. Men för att kunna studera mitokondrierna i pollen var forskarna tvungna att bryta upp det skyddande skalet.

Idén att studera pollens mitokondrider såddes på en konferens 2019. Olivier Keech och hans UPSC-kollega, Clément Boussardon, presenterade en ny teknik utvecklad i Umeå som möjliggör infångning och isolering av mitokondrier. Den innovativa tekniken väckte intresse hos forskare som studerar pollenceller.

Men från idé till genombrott tog det flera år att, bokstavligen, knäcka pollens hemligheter.

– Att bryta upp pollenkorn och isolera intakta mitokondrier var verkligen en utmaning. De är biologiska strukturer, en miljon gånger mindre än en meter, inneslutna i ett minimalt kassaskåp – men dynamit var inte ett alternativ! säger Clément Boussardon, senior forskningsingenjör i Keechs forskargrupp och förstaförfattare till studien som publicerats i Current Biology.

Clément Boussardon, tillsammans med sin forskarkollega Matthieu Simon i från INRAE i Frankrike, spenderade över fyra år för att förfina metoden för att öppna pollenkorn samtidigt som mitokondrierna bevarades. Men vad de upptäckte var inte vad de hade förväntat sig.

– Vi var förvånade över vad vi fann, säger Olivier Keech, och fortsätter:

– Vi upptäckte att proteinerna som är kopplade till underhållet, reproduktionen, av det genetiska materialet i mitokondrierna – det som är avgörande för att hålla dem vid liv – saknades helt.

– Detta är lite som om mitokondrierna var redo köra igång energifabriken men inte hade utrustning för reparationer. Denna upptäckt kan förklara varför ett pollenkorn i slutändan har en begränsad livslängd och varför dess livstid är tajmad för att överleva fram till befruktning, säger Olivier Keech.

Olivier Keech och Clément Boussardon tillskriver framgången till studiens tvärvetenskapliga natur, som sammanförde forskare från Tyskland, Frankrike, Nya Zeeland och naturligtvis Umeå.

– Att kombinera expertisen från våra olika forskarteam har varit ett nöje och var helt avgörande för att vi skulle lyckas, avslutar Clément Boussardon.

Om den vetenskapliga artikeln

Clément Boussardon, Matthieu Simon, Chris Carrie, Matthew Fuszard, Etienne H. Meyer, Françoise Budar, Olivier Keech. The atypical proteome of mitochondria from mature pollen grains. Publicerad i Current Biology, Doi.org/10.1016/j.cub.2024.12.037

Läs hela artikeln

För mer information, kontakta gärna:

Olivier Keech, universitetslektor vid Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet och Umeå Plant Science Center

Telefon: 090-785 53 88
E-post: olivier.keech@umu.se

Clement Boussardon (engelsktalande), Staff scientist vid Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet och Umeå Plant Science Center
E-post: clement.boussardon@umu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Kontakter

  • OlivierKeech and ClementBoussardon_RebeccaForsberg.jpg
    OlivierKeech and ClementBoussardon_RebeccaForsberg.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5184 x 3888, 14,6 MB
    Ladda ner
  • Olivier_Keech_Johan Gunséus.jpg
    Olivier_Keech_Johan Gunséus.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5760 x 3840, 4,9 MB
    Ladda ner
  • ClementBoussardon4_RebeccaForsberg.jpg
    ClementBoussardon4_RebeccaForsberg.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5184 x 3888, 18 MB
    Ladda ner
  • ClementBoussardon_RebeccaForsberg.jpg
    ClementBoussardon_RebeccaForsberg.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    6000 x 4000, 16,1 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  •  Jun Yu, Maria E. Eriksson och Bertold Mariën undersöker unga träd på Umeå Plant Science Centre. Foto: Gabrielle Beans

    Justering av trädens inre klocka kan hjälpa dem hantera klimatförändringar

    Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.