Ett bredare utbud av ämnen för studenter, bättre lärmiljöer och ett gemensamt ansvar för kompetensförsörjning av lärare och förskollärare i norra Sverige. Det är några av de fördelar som ett nytt samarbete mellan fem lärosäten i norr väntas medföra.
Lärarnas arbete med förskoleklassens språkkartläggning påverkas bland annat av en uppfattad otydlighet i anvisningarna för materialet Hitta språket, lärarnas egna uppfattningar om bedömningsmetoder samt varierande förutsättningar i skolorganisationen. Det framkommer i en ny avhandling av Elisabeth Nilsson vid Umeå universitet.
Nästa höst är det möjligt att studera till barnmorska från fler orter i de fyra norra sjukvårdsregionerna. Då startar Umeå universitets decentraliserade barnmorskeprogram som omfattar totalt 8 orter i norra regionen. Ansökan till det centraliserade barnmorskeprogrammet med start hösten 2024 är öppen från 15 februari till 15 mars 2024.
Förskolepersonal och rektorer beskriver i hög grad särskild begåvning hos barn utifrån upplevda svårigheter och problem till skillnad från att se särskild begåvning som en tillgång – vare sig för barnet själv eller för verksamheten i stort. Det är en av slutsatserna som Malin Ekesryd Nordström vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet drar i sin avhandling.
Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Föräldrar i familjer där bara en vuxen lönearbetar tenderar att uppleva fler depressiva symtom än i familjer med två löneinkomster. Det visar en ny studie från Umeå universitet.
2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.
En ny studie har tittat på hur för tidigt födda barn presterar i skolan. När man jämförde skolbetyg hos fullgångna barn med barn som fötts måttligt för tidigt såg man inga skillnader. Barn som hade fötts extremt tidigt hade sämre skolbetyg. Men de extremt för tidigt födda barn som gick i toppresterande skolor hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde.
Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.
Hälsoundersökningen Northpop, som lanserades i maj 2016 av Umeå universitet och Västerbottens läns landsting, är en longitudinell studie med fokus på risk- och friskfaktorer hos barn. Genom att bjuda in alla blivande föräldrar i Västerbotten att bidra till projektet att samla hälsodata byggs ett material för forskning med målet att förebygga exempelvis astma, fetma och ADHD.
Beröm, frågor, avledning och tillsägelser är olika sätt som personal fostrar barn i förskolan. Många barn får vägledning under lek men pojkarna får flest tillsägelser då. Flickorna får istället mer vägledning under spel och pyssel och när de ska städa. Det visar Anna Rantala i en avhandling vid Umeå universitet.
Rökte din mormor när hon var gravid? I så fall har du och dina syskon runt 20 procent större risk att drabbas av astma. Det visar en ny, stor studie vid Umeå universitet. Resultaten presenteras den 30 september vid en europeisk lungkongress i Amsterdam.
Maria Styf vid Umeå universitet visar i sin avhandling att landets kommunala förskolor har en mångskiftande ledningsstruktur. Hon tror att den nya skollagen från 2010 kommer att leda till färre ledningsnivåer, och att det renodlade rektorskapet för förskolan kommer att försvinna.
Många unga ringer till Barnens rätt i samhället för att få råd och hjälp med små och stora problem. Samtalen utgör sedan underlag för organisationens uttalanden om ungas situation i landet. Enligt Inger Linblad vid Umeå universitet stämmer inte alltid dessa bilder med hur forskare ser på barns förhållanden och villkor.
Hur mångfald skapas i förskolan beror inte bara på det pedagogiska arbetet, utan också på barnen själva. Den fria leken ger dem möjlighet att utgå från sina egna idéer, men innebär också att vissa dominerar och andra ifrågasätts. Anna Olausson vid Umeå universitet menar att ett mellanting mellan fri lek och lärarledda aktiviteter kan vara ett bra sätt att få fler barn att hävda sig.
Josefine Börjesson vid Umeå universitet har utvärderat den svenska varianten av intervjuformuläret Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Resultaten visar att instrumentet sammanfattar ungdomars allmänna status på ett bra sätt, och kan bidra till att behandlingen fokuseras på rätt områden.