En ny enkätstudie från Umeå universitet visar att människor i Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning. Sju av tio anser dock att sjukvården bör ha det yttersta ansvaret.
I samband med Världsprematurdagen 2024 arrangerar Svenska Prematurförbundet, Lilla Barnets Fond och Svenska Neonatalföreningen den 15 november ett seminarium i Umeå med temat ”För tidigt födda barn – hur går det för dem och hur kan vi stödja på bästa sätt?”
När människor beviljas asyl i Sverige måste deras familjemedlemmar ansöka hos de svenska migrationsmyndigheterna om att också få komma till Sverige. Dock beviljas bara återförening till par som är gifta eller sambos och i föräldra-barnrelationer där barnen är under 18 år. – Vissa sökande måste bevisa sina relationer genom DNA-analys och det ger en väldigt snäv bild av vad en familj är.
Mycket skulle behöva göras för att underlätta resande och mobilitet för familjer med rullstolsburna barn med cerebral pares, både när det gäller vardags- och semesterresor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Ny forskning från Umeå universitet pekar mot att en relativt generös och jämlik välfärdsstat, som den svenska, kan skydda familjer från negativa effekter av ekonomiska bakslag.
Föräldrar i familjer där bara en vuxen lönearbetar tenderar att uppleva fler depressiva symtom än i familjer med två löneinkomster. Det visar en ny studie från Umeå universitet.
Bara en liten del av de som har möjlighet att få veta mer om sin spermadonator söker den informationen. Dessutom skiljer rutiner för tillgängliggörande av donatorinformation sig mellan kliniker i Sverige. Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction.
Pappor känner sig ofta utanför och osynliga i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. Pappornas upplevelser hänger delvis samman med att vården fokuserar på mammans gravida kropp, visar Stefan Björk i en ny avhandling vid Umeå universitet.
I en ny avhandling presenteras den första studien som i ett längre historisk perspektiv letar orsakerna till ökningen av skilsmässor under 1900-talet. Avhandlingen undersöker vilka samhällsförändringar som drivit på utvecklingen från mycket stabila äktenskap i början av 1900-talet till en skilsmässofrekvens på 50 % som var verkligt 1975 och fortfarande råder idag.
Många unga ringer till Barnens rätt i samhället för att få råd och hjälp med små och stora problem. Samtalen utgör sedan underlag för organisationens uttalanden om ungas situation i landet. Enligt Inger Linblad vid Umeå universitet stämmer inte alltid dessa bilder med hur forskare ser på barns förhållanden och villkor.
Hur fungerar vården i livets slutskede när den är som bäst? Det är en av frågorna som diskuteras i det nya numret av Socialvetenskaplig tidskrift, vars redaktion finns vid Umeå universitet.
I somras infördes vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus inom föräldraförsäkringen. Dessa reformer är, enligt Umeåforskaren Lena Wennberg, exempel på förändringar i svensk lagstiftning som är anpassade för tvåförsörjarfamiljer. - Ensamstående mödrars ekonomiska och sociala trygghet riskerar att försämras.
Lena Wennberg har ur ett genusperspektiv studerat hur rätten på det sociala trygghetsområde
Ekonomiska faktorer som inkomst och arbetslöshet har betydelse både för sannolikheten att ett förhållande förblir intakt samt för vilka betyg barnen får. Det visar Magdalena Norberg-Schönfeldts avhandling i nationalekonomi som hon försvarar vid Umeå universitet den 25 maj. Magdalena Norberg-Schönfeldt undersöker vilken betydelse ekonomiska faktorer spelar för sannolikheten att ett förhållande s